Geometriska upptäckter i musik, dans och drama

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Utifrån ett tidigare inlägg om fältdagar och planering kring mitt didaktiska material kommer här en beskrivning och reflektion kring genomförandet under VFU:n samt hur jag följt upp arbetet under fältdag fyra och fem. 

Under den första aktiviteten fick barnen möta Stolle Polis som är geometri polisen. Barnen fick smyga in i sinnesrummet där jag hade förberett med mysbelysning och dylikt. 

"Det uppkom en del diskussioner och samtal kring vem handdockan är och varför den ser så konstig ut. Här fanns ett ypperligt tillfälle att samtala om olikheter och allas lika värde och på så vis beröra ett strävansmål om att alla människor är lika mycket värda (Lpfö 98, rev. 2010, s. 8)". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). Jag anser det vara intressant att barnen la stort fokus handdockans utseende och samtalade kring att Stolle Polis såg konstig ut. Det kanske är något de behöver arbeta mer med på förskolan, om olikheter och allas lika värde. 

Sedan introducerade Stolle Polis formvisan med de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel för att utveckla barnens kunskaper kring dessa. Enligt Bishop är formgivning en av de grundläggande idéerna för matematiken, då det ingår begrepp för att karakterisera geometriska objekt (Emanuelsson 2006, ss. 30-31). När Stolle Polis telefon ringde så var det visst "Plikten som kallade" och Stolle Polis fick skynda sig iväg. Forsberg Ahlcrona (2012, s. 183) beskriver att användandet av handdockor gör att åskådarna omedvetet blir fängslade i det som förmedlas. Jag har tidigare erfarenheter av att använda handdocka för att förmedla ett innehåll och detta har jag upplevt vara positivt då barnen blir fängslade av handdockan, som på ett sätt är på riktigt men ändå inte.   


Nästa gång samlades barnen i en cirkel på avdelningen och jag anser det vara en bra metod att starta en aktivitet eftersom att det enligt Körling skapar fokus på innehållet (Körling 2011, s. 144). Barnen fick med slutna ögon varsin sjal bakom ryggen och de fick gissa vad det var för något samt hur det kändes. Barnen tog fram sjalarna och vi samtalade om deras former och färger och barnen började genast testa hur sjalarna kändes i luften. Vi gjorde några övningar och sedan fick barnen dansa fritt med sjalarna till melodifestivallåtar (som barnen älskar). Holmberg (2012) redogör att undersökande arbetssätt innebär att utforska musiken, medan arbetssätt av reproducerande karaktär redogörs som att återskapa eller härma musik som redan finns. Att kombinera båda arbetssätten kan exempelvis vara att sjunga samtidigt som man spelar ett instrument (2012, s. 125). Om barnen hade fått använda sjalarna samtidigt som de sjöng exempelvis formvisan hade det varit ett kombinerat arbetssätt av undersökande och reproducerande slag. Efter ett tag stängdes musiken av och jag tog fram den mystiska säcken med Stolle Polis och barnen fråga direkt vem ”Plikten” var. Handdockan bemötte barnens funderingar det uppkom samtal kring vad plikten faktiskt är för något. Jag anser det viktigt att kunna anpassa sin planering i en aktivitet utefter vad barnen visar nyfikenhet för, även om det bara är för en kort stund. Stolle Polis frågade barnen om de mindes formvisan och visst gjorde barnen det! Det hela slutade med att "Plikten" kallade igen. 
 
En annan gång samlades vi i en cirkel och barnen fick ta en sjal i lådan och bara detta var ett spännande moment. Vi samtalade om sjalarnas former för att utveckla barnens förmåga att kunna känna igen formerna och benämna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. En grundläggande rumsuppfattning innefattar nämligen att känna igen, beskriva och benämna geometriska former och dess egenskaper för att öka förståelsen för rum, form och mönster (Persson 2006, s. 90). Persson (s. 90) beskriver också att en grundläggande rumsuppfattning är en förutsättning för att sedan kunna lära sig svårare geometriska begrepp och därför ser jag det viktigt att barnen i förskolan ska få utveckla grundläggande rumsuppfattning för att vara förberedda inför skolan. Efter en stund uppmärksammade barnen att cirklarna saknades, de var borta! Några barn tyckte att vi skulle kalla på geometripolisen och jag tog då fram säcken med Stolle Polis som sov och vi fick sjunga formvisan för att väcka polisen. När barnen berättade vad som hänt blev Stolle Polis helt till sig och de sjöng en visa som gör att man kan få fram ledtrådar. Texten är påhittad och melodin kommer från visan Imse Vimse Spindel och är tagen från dockteatern ”Cirkeltjuven”. Efter visan upptäcktes en låda med ett brev som innehöll ledtrådar från cirkeltjuven. Där i stod att barnen skulle ställa sig i tre grupper beroende på vilken form de hade och varje grupp fick en laminerad cirkel som mall till sökandet. Barnen fick tillsammans samarbeta för att hitta cirklarna och det lyckades de med och det märktes att alla var engagerade. Körling menar att samarbete uppstår då barnen får lösa något som intresserar dem (2011, s. 238).   

Utvärdering och fältdag 4 & 5

"Nu i efterhand kan jag känna att det hade varit roligt och lärorik om jag på något sätt hade kunnat ta vidare materialet så att barnen kunde få skapa något. Under de sista dagarna på praktiken växte en tanke fram att Stolle Polis kunnat ge barnen i uppdrag att skapa vägskyltar i geometriska former till utegården. Hade praktiken varit under en längre tid hade denna idé varit genomförbar, men eftersom att det endast var några dagar kvar på praktiken och dagarna var fullspäckade med annat fanns det ingen möjlighet att starta upp ett nytt projekt". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). Eftersom vi har läst mycket i utbildningen om tematiskt arbetssätt och att detta ska präglas av barnens intressen känner jag att det skulle behövas längre praktikperioder ute i verksamheten. För mig har jag insett att det är så otroligt mycket enklare att komma på idéer om tematiska arbetssätt när jag väl är ute på praktik och har varit där i någon vecka, då barnen börjat bli vana att jag är där. Därför längtar jag tills jag får komma ut i arbetslivet och att helt på riktigt få vara en del av ett arbetslag och tillsammans utveckla olika projekt utifrån barnens intressen.  

Under praktiken var det flera barn som under den fria leken frågade om de fick använda sjalarna då de ville dansa till musik. Något som gjorde mig glad var att barnen i den fria leken frågade om de fick använda rytmiksjalarna när de skulle dansa och lyssna på musik. Pedagogerna har också frågat under praktiken om de kunde låna sjalarna när de skulle göra yogaövningen ”måla rummet” med barnen. 

"Under aktiviteterna med det didaktiska materialet och även under hela praktiken i sig var jag oerhört noga med att benämna de korrekta geometriska begreppen och sa fyrkantig kvadrat istället för endast kvadrat. På detta vis blir det enligt Mattsson [1] mer begripligt för barnen och enklare för dem att lära sig. Mattsson poängterar även på sin föreläsning att vi som pedagoger bör lära barnen de korrekta matematiska begreppen direkt. Detta eftersom att barnen ändå ska lära sig de korrekta begreppen i skolan och det är ju lika bra att de lär sig det som är korrekt på en gång. Det jag vill komma till är att jag genom detta förhållningssätt uppmärksammade att vissa barn helt spontant under de sista fältdagarna kunde benämna exempelvis en rektangel". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). 

Det som beskrevs ovan om att använda sig av de korrekta termerna i förskolan har även Anna Gunnarsson [2] från Navet styrkt. Hon beskriver att det är av betydelse att använda rätt språk i förskolan, för att barnen slippa behöva lära sig detta två gånger om de fått lära sig de korrekta orden från början. Även om Gunnarsson har sitt fokus på naturvetenskap så anser jag att det gäller samma sak för matematik och mycket annat i förskolan. Tyvärr så tror jag att det är lätt att glömma av detta vid stressiga situationer och benämna saker som "den den fyrkantiga". Här är det viktigt med ett arbetslag som är reflekterande och som påminner varandra hur viktigt det är att benämna termer korrekt. Det är ju så lustfyllt att se hur lätt barn tar till sig begrepp och kunskap bara pedagoger ger dem en värdig chans.  

Som avslutning av det didaktiska materialet hade jag med mig bilder från aktiviteterna med det didaktiska materialet som vi samtalade om och barnen fick även hjälpa mig att göra stora plakat av dessa som jag kunde ha med mig till skolan. Och självklart ville de flesta barnen hjälpa till att dekorera och klistra. 

Reflektion

Mitt material är didaktiskt eftersom att det finns ett tydligt syfte med materialet och det jag framförallt ville att barnen skulle utveckla kunskap kring var formerna cirkel, kvadrat, rektangel samt triangel och på så vis har jag fått svar på frågan vad som ska läras ut. Vem ska lära sig de geometriska formerna om det inte är barnen på förskolan? Under rubiken genomförandet kan ni läsa att jag har svarat på frågan hur det hela ska läras ut. 

"I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 10) beskrivs det ett mål att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar förståelse för rum och form. Med detta i åtanke har även frågan varför reflekterats kring och besvarats på. Mitt material går också att anpassa till olika åldersgrupper, då jag under praktiken anpassade en aktivitet med sjalarna till en barngrupp i treårsåldern. Jag anser med andra ord att det material jag har skapat verkligen är didaktiskt". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). [3]

Referenser:

[1] Carina Mattsson, föreläsning Matematik i förskolan, Campus Varberg, 2015-03-19.  

[2] Anna Gunnarsson, Föreläsning/Workshop Navet, 2015-03-13

[3] Lena Lyckeståhl, Föreläsning Didaktiska aspekter på olika material, Campus Varberg 2015-01-27

Emanuelsson, Göran (2006, ss. 29-43) Matematik – en del av vår kultur. I: Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012, ss. 181-196) Handdockan i pedagogiken. I: Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

Holmberg, Ylva (2012, ss. 123-137) Musikstunden – sång, spel och rörelse. I: Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber


Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

---

Musik som pedagogiskt verktyg

Kursmål som berörs: 

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

En musikförmiddag

Nedan beskrivs ett exempel på hur jag som pedagog skulle vilja lägga upp en musikstund med barn i förskolan.

I en grupp med barn i femårsåldern är det tänkt att en musikstund på 30 minuter ska genomföras på en förmiddag mitt i veckan. Barnen ska samlas vid den klassiska samlingsplatsen i en ring där jag som pedagog tar fram en trumma och börjar berätta att vi ska spela på gitarren idag. Barnen kommer förmodligen berätta att det inte är en gitarr utan en trumma och därefter blir det förhoppningsvis samtal och diskussioner kring trummor och instrument. Därefter är tanken att vi ska sjunga en låt som Lindahl [1] tog upp på sin workshop, vilken heter Nu ska vi spela på trumman och trumman skickas runt i ringen och då nämns varje barns namn. Enligt Lindahl är detta jag-stärkande för barnen samt att de får prova på att slå på trumman och öva att på att hålla takten och eventuellt samtidigt sjunga. Holmberg (2012) nämner också att när instrument används tränas både tempo och dynamik i musiken. Genom denna sång med trumman vill jag även skapa en känsla av gemenskap i gruppen och Holmberg bekräftar att sång är något som faktiskt skapar gemenskap.     

När jag som pedagog har fått tillbaka trumman efter ett varv i ringen slutar jag spela och här tänkte jag introducera halvnot, fjärdedelsnot och åttondelsnot. Och dessa introduceras för barnen utifrån Lindhals workshop då hon förklarade att dessa kan presenteras för barn som klivnot (halvnot), gånot (fjärdedelsnot) och springnot (åttondelsnot). Detta kommer jag göra genom att spela fjärdedelsnot, halvnot och åttondelsnot på trumman för barnen och sedan kommer jag berätta vad varje takt kallas för och samtala med barnen om varför de kallas som de gör. Efter det får barnen testa att gå, springa och kliva när jag spelar på de olika takterna. Och sedan får barnen reda på att de nu ska lyssna hur jag spelar på trumman och sedan gå, kliva eller springa beroende på vilken taktart jag spelar. Barnen får även reda på att när jag endast slår en gång hårt i trumman så ska barnen frysa som exempelvis en arg staty. Sedan får varje barn spela på trumman i de olika takterna och innan får barnen säga vad de vill att alla ska frysa som och här kan barnen använda sin fantasi helst fritt. Kan man frysa som en groda? Denna övning vill jag göra med barnen för att de framförallt ska få utveckla strukturell kunskap i musiken. Ferm Thorgersen (2012) beskriver strukturell musikalisk kunskap som kunnande om bland annat rytm, tonhöjd, tempo, styrka och klang. Tanken med att barnen ska få röra sig till de olika takterna beror på att Lindahl redogjorde att det är lättare för barn att lära musik med hjälp av kropp och rörelse. Att alla barn själva får prova att trumma och bestämma vad alla ska frysa som beror på att även detta är jag-stärkande. Det kan kopplas till existentiell musikalisk kunskap som är en annan dimension av musikalisk kunskap. Existentiell musikalisk kunskap handlar bland annat om identitetsformation och därmed att känna att man kan hantera musik (Ferm Thorgersen 2012). En annan sak som jag vill att denna aktivitet ska öva hos barnen är deras gehör, att de lär sig lyssna på vad för takt som faktiskt spelas på trumman och använda den rörelse som passar bäst in på takten samt att de måste lyssna noga för att höra när det hårda slaget kommer då barnen måste frysa som något. Barnen får alltså öva sin auditiva perception. 

Som avslutning på denna musikstund kommer jag räkna in barnen i tre grupper. Varje grupp kommer få sin egen rytm som jag spelar på trumman och barnen får tillsammans i gruppen öva in en rörelse som passar till deras rytm. Detta kommer att övas några gånger så barnen blir relativt bekanta med deras rytm och rörelse. Jag kommer tala om för barnen att när jag spelar en grupps rytm så måste de i gruppen själva lyssna så att de hör när deras rytm kommer. Och när alla i gruppen har ställt sig upp och gjort sin rörelse så får de fortsätta med rörelsen på vägen mot hallen då vi efter musikstunden ska gå ut på gården. Denna aktivitet vill jag göra för att barnen dels ska få samarbeta med varandra i gruppen men framförallt vill jag att de även här ska få träna sin auditiva perception, då de måste lyssna noga för att de ska känna igen just deras rytm. Och detta kan relateras till det som Ferm Thorgersen (2012) beskriver om akustisk musikalisk kunskap. Genom att barnen får använda sin kropp med rörelser till de olika rytmerna ges även dimensionen kroppslig musikalisk kunskap utrymme i denna aktivitet.

Möjligheter och hinder

Ehrlin (2012) anger att musik kan orsaka en känsla av otillräcklighet att utöva spel och sång och att detta även kan fortlöpa upp i vuxenlivet. Författaren beskriver att detta kan ha att göra med att många berövats sitt självförtroende inom musiken och att många ser på musik som en färdig produkt som kan genomföras på rätt eller fel sätt. Många pedagoger som har upplevt detta känner idag rädsla för att leda barn i musik just på grund av tvivel på sin egen kompetens, skriver Ehrlin. Detta är något som jag anser är viktigt att tänka på som pedagog i arbetet med barn för att de inte ska få samma upplevelse av att inte kunna, vilket kan sätta livslånga fotspår och inte bara när det gäller musik. Därför tror jag det är viktigt att även pedagogerna i verksamheterna får utveckla en känsla av att de kan och vågar och detta tror jag medför att barnen blir smittade av pedagogernas känslor.

Jag tror det finns oerhört mycket möjligheter med musik och rytmik som verktyg i barns lärprocesser. Genom att barn får utveckla sin kroppsliga musikaliska kunskap, då barn på olika sätt får uttrycka musik med kroppen, finns ett samband med att barnen även får öva motoriska färdigheter och utveckla kroppsuppfattningen. Dimensionen existentiell musikalisk kunskap innebär att med hjälp av musik lära sig hantera livet samt att om får en känsla av att musik tillhör deras liv formas även barnens identitet (Ferm Thorgersen 2012). Jag anser att språk är något som verkligen utvecklas i mötet med musik. Och i Ehrlin (2012) beskrivs det att om musik äger rum i sociala sammanhang främjas även språket. Musik och sång kan även vara ett gott hjälpmedel för att utveckla flerspråkiga barns svenska och även stärka dem i sin identitet genom att sjunga sånger på barnens modersmål. Ehrlin beskriver också att planerade musiklekar och aktiviteter leder till att dessa inspirerar och influerar barnens fria lek på förskolan. På Lindahls [2] workshop framgick det att med hjälp av musik tränar barn även många andra färdigheter såsom koordination, perception, matematik, röst, koncentration, minne, balans och samarbete. Jag tänker själv på hur mycket man som barn har lärt sig genom musiken. Exempelvis vet jag att det var genom sången En elefant balanserade som gjorde att jag lärde mig talraden upp till tio. 

Spontana situationer med musik och rytm

Utifrån egna erfarenheter är musik och rytm verktyg som är oerhört bra att ha med sig i olika vardagssituationer i förskolans verksamhet. När barn är uppe i varv och man som pedagog har svårt att få barnen att blir lugna eller om man bara vill ha barnens uppmärksamhet, har jag sett andra pedagoger som lyckats genom att börja sjunga och spela på ett instrument. Detta är något som jag kommer ta med mig och använda mig av i min blivande roll som förskollärare. Ibland har jag också märkt att barn som spontant börjar sjunga vid matbordet blir nedtystade av pedagogerna på grund av att det ska vara lugn och ro runt matbordet och dessutom uppkommer en känsla av irritation hos pedagogerna. Jag kan absolut förstå pedagogernas resonemang när det gäller lugn och ro runt matbordet. Men enligt Ehrlin (2012) framställs barns musikaliska spontanitet som betydelsefull att ta vara på. Det beskrivs även att barns språk och kommunikation i mötet med omvärlden redan som nyfödda utgår ifrån uttryck som ljud, rytmer och rörelser och det gäller att de vuxna bemöter barnen musiskt för att de ska utveckla dessa uttryck. Med detta i åtanke känns det viktigt att med ett positivt förhållningssätt bemöta barnens spontanitet vid exempelvis matbordet genom att bekräfta barnet och det barnet sjunger och att ge förslag om att fortsätta sjunga på sången efter måltiden.  

Referenser

[1][2]Karin Lindahl Musikworkshop, Campus Varberg 2015-01-23 & 2015-02-02

Ehrlin, Anna (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I: Musik Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I: Musik Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden – sång, spel och rörelse. I: Musik Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Stadsmuseet och Världskulturmuseet i Göteborg

Kursmål som berörs:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Hej! För ett par veckor sedan begav jag mig tillsammans med några andra grymma blivande pedagoger till Göteborg för att göra ett antal museibesök i denna vackra storstad. Eftersom vi besökte ett antal museum samma dag och att det finns en hel del att skriva om alla dessa så kommer jag i detta inlägg endast skriva om en del av dagens besök. Resterande kommer att bli synligt i senare inlägg. 

Barnens museum

Det museet som vi besökte allra först var Barnens museum på Stadsmuseet. Barnens museum var uppbyggt av delar av Göteborg i miniformat där det fanns många möjligheter till lek och utforskande. Jag tyckte själv att detta var ett oerhört mysigt ställe att besöka och hade jag arbetat på en förskola i närområdet av Göteborg skulle jag med all säkerhet besökt detta museum med mina förskolebarn. Det första som man möts av vid ingången av Barnens museum är en skylt för parkering av vagnar. Runt om i museet finns en del vägskyltar som symboliserar skyltar som finns ute på vägarna i verkligheten. Här ser jag direkt en möjlighet att gå in i ett lärande tillsammans med barnen. Jag ser inte att det är detta barnen i första hans skulle lägga sin energi på men om barnen skulle visa nyfikenhet för dessa vägskyltar öppnar det möjligheter för samtal om vägskyltarna, varför finns de? Vad betyder de olika vägskyltarna? Finns det andra vägskyltar som ni sett ute vägarna som inte finns här? Osv. Det är ju även intressant att se om barnen kan koppla vägskylten med hur och var den är uppsatt och därmed förstå vägskyltarnas faktiska innebörd. Jag skulle dock vilja kritisera en skylt som betyder att det kommer en tunnel och att höjden är 3,5 meter, vilket inte stämmer med tunnelns autentiska höjd på museet. För en djupare förståelse hos hade jag vald att mäta "tunnelns" höjd och märka skylten med den riktiga siffran. Men i vilket fall som helst skulle jag kunna tänka mig att detta med trafikskyltar skulle kunna leda till ett temaarbete eller projekt med de äldsta barnen. Behöver vi trafikskyltar på utegården på förskolan? Iså fall kan barnen få samtala om vad för vägskyltar som behövs, var uppstår problem på gården och vad för skyltar kan tänkas vara passande för just det problemet? Barnen får komma med förslag och vi får tillsammans vara medforskare att ta reda på olika skyltars betydelse. Sedan måste vi ju få skyltar få tag på skyltar, ska vi köpa vägskyltar eller göra egna, vad är bäst för miljön och för ekonomin? Förhoppningsvis finner barnen att det bästa alternativet är att göra egna. Tänk vad meningsfullt detta projekt skulle kunna bli för barnen där bland annat språk, matematik och estetiska lärprocesser inkluderas. Genom att barnen får ta del av de regler som finns i trafiken i vårt samhälle och få förståelse för skyltarnas innebörd samt att få lösa problem berörs följande mål i Läroplanen för förskola (Lpfö 98 rev 2010):

 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler" (s. 9).

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner" (s.10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar" (s. 10)

Något annat som jag fastnade för i denna utställning var klätterväggen och hörnan med klossar. Jag kan tänka mig att det är bland annat hit barnen kommer att dra sig först. Klätterväggar är även något som lockar mitt eget intresse och självklart var jag ju tvungen att testa! Detta är ju förstås något som kanske kan vara svårt att bygga ett tema kring men jag tror ändå det hade varit bra med fler klätterväggar och andra saker som lockar till klättring på förskolorna. På den förskola där jag har spenderat några VFU- (verksamhetsförlagd utbildning) perioder finns ett motorikrum där barnen kan klättra, hoppa och springa. Jag tycker det är utmärkt med ett sådant rum då barnen kan få röra på sig ordentligen även inomhus. Persson (2006, s. 91) menar att barns rumsuppfattning utvecklas då de får träna koordination genom att exempelvis klättra och kasta boll eftersom både kroppen och ögat måste samverka.

I hörnan där klossarna fanns var inhägnat så att det skulle likna ett slott runt omkring. Klossarna såg ut att vara gjorda av trä men det visade sig vara gjort av gummi av något slag. Det resulterade i att det inte lät så mycket när barnen lekte med klossarna, vilket skulle vara utmärkt att använda i förskolans verksamhet. Konstruktionsbygge och klossar är något som förekommer på alla förskolor och det är viktigt att ta tillvara på barnens intresse för detta då Persson (2006, ss. 95-96) menar att konstruktionsleken bidrar till barns skapande och utforskande av mätning, former, storlek, avstånd, sortering, tyngd, symmetri, avbildning, jämvikt och så vidare. I byggleken utvecklas även samarbete och då är språket och kommunikationen av stor betydelse. Som pedagog är det viktigt att jag utvidgar språket genom att benämna och karaktärisera olika föremål samt att ställa utmanande frågor som utökar barnens ordförråd. I denna hörna med klossar tänker jag att barnen tillsammans kan få i uppdrag att bygga något utifrån en saga, tema eller något annat som är i fokus på avdelningen. Barnen får samarbeta för att bestämma vad de ska bygga samt under byggets gång. När de känner sig färdiga är det utmärkt om barnen kan dokumentera sitt bygge genom att ta kort på det. Och detta kan barnen sedan få återskapa med ett annat byggmaterial som finns på förskolan för att göra en återkoppling till museibesöket.  

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" (Lpfö 98 rev 2010, s. 10).

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring" (Lpfö 98 rev 2010, s. 10).

Jordlingar - Erthlings

På Världskulturmuseet besökte vi en utställning som heter Jordlingar eller på engelska Erthlings. Utställningen riktar sig till barn som här får chansen att lära känna oss Jordlingar samt hur det är att vara en människa. Jag tycker att denna utställning var oerhört inspirerande och att det fanns oerhört mycket som man kan få användning för i förskolans verksamhet. Jag hade själv som förskollärare gärna tagit hit en barngrupp och med ett speciellt syfte med besöket.


Det jag fastna för allra mest i denna utställning var musikhörnan. Där fanns information om takt, rytm och ljud. Det spelades även någon behaglig musik som var härlig att dansa till. Jag tänker att detta är ett häftigt ställe att besöka då man arbetar mycket med just musik och rytm. Eller kanske kan starten på ett musik och rytmtema sin början här. Vad är puls? Vad är takt? Jag tänker mig att man med barngruppen samtalar om vad detta kan vara och sedan gör ett par musikaktiviteter, exempelvis där barnen får gå, springa och kliva beroende på vad för takt som spelas. Här tränas även barnens rumsuppfattning.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" (Lpfö 98 rev 2010, s. 10).



Jag tyckte även att denna utställning gav stora möjligheter att låta barnen få uppleva och utforska med sina sinnen.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson, Annika (2006) Rumsuppfattning och bygglek. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Musikinspiration

De musikinslag som ingår i kurser berör följande mål i kursplanen:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) beskrivs det att barn i verksamheten ska få hjälp att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser genom olika uttrycksformer och en av dessa uttrycksformer är musik.

Musik är någonting som ligger mig oerhört varmt om hjärtat, jag sjunger jämt och ständigt skulle jag kunna påstå, men däremot jag har ingen större kunskap kring musik. Jag har under hela utbildningen känt att jag vill använda mig mer av musik i förskolan, men känt mig alldeles för utsatt för att genomföra det på grund av att mina VFU platser inte har arbetat mycket med musik. Jag har även känt mig hämmad på grund av mina få musikaliska kunskaper, då jag inte sedan tidigare lärt mig spela något instrument. Men enligt Riddersporre och Söderman kan pedagogens positiva inställning till musik samt förmågan att våga bidra till en musikutvecklande miljö i förskolan och att pedagogen därför inte behöver vara speciellt utbildad inom ämnet för att detta ska vara genomförbart (Riddersporre & Söderman 2012, s. 38). Under vårterminen har vi haft två musikworkshops som gav mig mersmak till att använda mer musik i förskolan. Jag har aldrig upplevt att så kallade musikworkshops varit så lustfyllda och givande tidigare såsom dessa var. Det jag framförallt upplevde under dessa dagar var gemenskap, glädje och en frihet till att få prova allt även om man kände att man inte riktigt kunde. Men Lindahl [1] påpekade starkt att vi alla kan bara vi vill och vågar. Detta är jag säker på att ha påverkat att alla i seminariegruppen vågat prova det som Lindahl presenterade. Att även musikpedagogen hade ett förhållningssätt att hon var en av oss och inte satt med någon högre maktposition än oss studenter tror jag också gjorde sitt. På detta sätt kändes det som att vi studenter blev medskapare i musikstunderna. Eftersom att jag upplevde musikpedagogen som en av oss och att detta medförde att tillfällena blev mer lustfyllda och meningsfulla, känns det som en självklarhet att detta förhållningssätt bör användas i barngrupp. Körling (2012) menar att om en pedagog är där lärandet sker, gör samma saker som barnen och visar intresse för innehållet skapas intresse hos barnen och är jag som pedagog genuint intresserad av barnens intressen och idéer och bygger vidare på detta blir innehållet meningsfullt för barnen.   

Workshop 1

Under den första musikworkshopen med Lindahl fick jag med mig oerhört mycket inspiration som kan användas i förskolan. Vi gick framförallt igenom puls och rytm och hur detta kan användas i förskolan till olika sånger och ramsor. Lindahl visade hur man kan använda helnotspuls, halvnotspuls, fjärdedelsnot, åttondelsnot och sextondelspuls i barngrupp. Man kan arbeta med detta genom att använda sig av en trumma och pedagogen spelar de olika noterna. Jag som pedagog förklarar för barnen att när jag spelar gånot (fjärdedelsnot) så går vi. När jag spelar springnot (åttondelsnot) så springer vi och när jag spelar vilonoten (helnotspuls) så stannar vi upp och illustrerar att sova. Detta för att barnen i tidig ålder ska på ett roligt sätt få lära sig olika noter och takter. Lindahl förklarade dessutom att man lär sig musik genom att använda rörelse i sin kropp (rytmikmetoden). Musikalisk kunskap består av olika dimensioner och en av dessa dimensioner handlar just om kroppslig musikalisk kunskap, då det handlar om förmågan att uttrycka musik med sin kropp (Ferm Thorgersen 2012). Att använda kroppen till musik och sång tror jag är av stor betydelse för barns lärande inom musik. Det hela blir dessutom mer lustfyllt när man får använda sin kropp och ge uttryck med den. Även fler färdigheter kan övas i musikstunderna när kroppen får vara i rörelse, bland annat rumsuppfattning, kroppsuppfattning, koordination och samarbete.

Workshop 2 

Under den andra musikworkshopen gjordes först en återkoppling om puls, takt, rytm och noter. Detta var för min del betydelsefullt, då jag själv har och har haft svårt för att skilja på vad som faktiskt skiljer puls och takt. Lindahl (2) redogjorde att pulsen är musikens hjärtslag eller motor som ständigt går i en låt och som alltid är jämn i en låt. Men takten handlar om att man kan dela upp pulsen i olika taktarter, exempelvis i halvnotspuls eller fjärdedelspuls. För min egen del fick jag en större klarhet i detta, även om det fortfarande är lite klurigt. Men varför är då detta något som jag än idag anser vara klurigt? Jag tror det har att göra med att jag i min uppväxt har bristande erfarenheter av att på ett lustfyllt sätt arbeta med puls och takt i musik. Som pedagog vill jag inte riskera att barnen får samma erfarenheter som mig. Därför tänker jag i min professionella yrkesroll som förskollärare att barnen ska få möjlighet att få möta musik på ett sätt att de tränar den strukturella musikaliska kunskapen som handlar om musikens uppbyggnad (Ferm Thorgersen 2012, s. 70).

Till den andra musikworkshopen skulle man i par eller en och en planera en musikaktivitet som kan användas i förskolan. Vi skulle utgå ifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag skulle alltså tänka vad jag vill göra med gruppen, vad för övningar, sånger, material eller lekar? Hur ska jag genomföra det hela? Samt varför jag vill göra detta, vad är det barnen övar? Den aktivitet jag ville göra på musikworkshopen kallar jag Inbrottstjuven. Denna aktivitet fick jag inspiration av en annan student i höstas som då gick sista terminen av förskollärarutbildningen. Studenten hade VFU samtidigt som mig på samma avdelning och genomförde denna aktivitet i barngruppen och den visade sig vara oerhört uppskattad av barnen. Aktiviteten går ut på att det finns en skatt på ett specifikt ställe i rummet samt ett inbrottslarm som då är barnen med varsitt instrument av olika slag. Barnen turas om med att ha rollen som inbrottstjuv och tjuven ska smyga sig fram till skatten och när tjuven snuddar vid skatten går inbrottslarmet. Detta är ett lustfyllt sätt att introducera instrument för barn. För att variera svårighetsgraden av denna aktivitet har jag utvecklat den genom att de barn som agerar inbrottslarm kan hålla en viss takt med låg tonhöjd med instrumenten tillsammans under tiden tjuven smyger sig fram till skatten. Och när tjuven tar i skatten sätts inbrottslarmet igång och barnen får spela högt. Detta för att barnen å ena sidan ska få öva dynamiken och på att hålla takten å andra sidan öva koncentrations, koordinations och samarbetsförmåga. Denna aktivitet medför även en enorm spänning i barngruppen, både för inbrottslarmet och för inbrottstjuven. En sak jag upptäckte under VFU perioden när den andra studenten gjorde denna aktivitet med barnen var att leken även inrymde drama. Vissa barn gick verkligen in för sin roll som inbrottstjuv och dramatiserade på ett vis som gjorde det hela ännu mer spännande för alla parter. Jag tror att denna aktivitet går hem hos de flesta åldrarna i förskolan men att man som pedagog måste vara kreativ och flexibel för att anpassa aktiviteten efter barnens ålder och erfarenhet.

En annan sak som jag tycker har varit oerhört bra med musikinslagen är att musikpedagogen har varit så personlig i sitt sätt att lära ut och startat workshoparna genom att på ett lekfullt sätt försöka lära sig varje students namn. Att starta en musikstund på detta sätt gjorde att varje enskild individ blev sedd, vilket annars är ovanligt förekommande på högskolan enligt mig. Detta stärker varje individ och ger en större tillit till ledaren. Enligt Körling (2012) har just namnet en stor del av identiteten och identiteten stärks om barn blir välkomnade med sitt namn. På musikworkshoparna gav Lindahl flera exempel på olika sånger som kan användas för att benämna varje barn och den som jag fastnade för mest och där barnen också blir mer delaktiga är Nu ska vi spela på trumman. Trumman skickas här runt till varje barn som får spela på trumman samtidigt som de andra sjunger visan och lägger till barnets namn som spelar på trumman.

På detta sätt som Lindahl har presenterat musikstunder för oss kan jag även koppla till Pokkas [2] metafor om att ha på sig sin professionella ”yrkesrock” men att inte stänga den helt. Det handlar om att man ska ha med sin personlighet och sitt hjärta i yrkesrollen men att detta ska vara inom ramen för vårt pedagogiska uppdrag. Detta är ett sätt att hålla mig professionell som förskollärare. Jag tror att det medför meningskapande för barnen men också för pedagogerna. Det tyckte jag var ett fint sätt att avsluta detta blogginlägg..

Referenser:

[1] Karin Lindahl Musikworkshop, Campus Varberg 2015-01-23 & 2015-02-02


[2] Helena Pokka Föreläsning Konflikthantering, Campus Varberg 2014-12-19

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I: Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Välkommen till min blogg!

Hej och välkommen till denna blogg som kommer att föreställa en pedagogisk portfolio. Nu har jag börjat min sjätte och näst sista termin på förskollärarutbildningen och jag går med enorma framsteg mot en professionell yrkesroll.  Kursen som pågår nu och som kommer att fortlöpa under hela vårterminen har ett namn vid "Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik". Jag kommer att i denna blogg föra mina tankar, reflektioner och erfarenheter kring det som ingår i kursen och med kopplingar till föreläsningar, workshops samt relevant litteratur. Eftersom en uppgift i kursen handlar om att föra pedagogiska och didaktiska reflektioner i en digital portfolio har jag valt att öppna denna blogg som förhoppningsvis kommer fungera som ett stöd på vägen mot en professionell yrkesroll som förskollärare.

Jag tänkte även ta upp de kursmål som en del kommer att beröras i denna blogg:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma