Tankar kring VFU perioden

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

I detta inlägg tänkte jag ge en beskrivning av olika saker som jag har varit med om och gjort under praktiken utöver det didaktiska materialet, samt mina tankegångar kring detta. 

Pappersvikning och rimmemory

Innan praktiken började gjorde vek jag en stor matematik- och språkloppa inspirerad av Mattssons [1] workshop. Tanken med loppan var att kunna ta fram den vid olika tillfällen då barnen kanske inte hade något att göra eller att använda på samlingen. Visst märkte jag att barnen ansåg det vara lustfyllt med de olika språk och matematikuppdrag som fanns i loppan, och de tyckte att det var spännande att få säga en siffra för att sedan få välja färg och få ett uppdrag. Men det som barnen verkligen intresserade sig för var att skapa egna loppor! Här gäller det att följa barnens intressen och det blev verkligen många loppvikningar och barnen färglade dem med olika färger samt skrev egna uppdrag. Här blev istället fokus på teknik då barnen fick undersöka tekniken att vika loppor och därav ett mål i Läroplan för förskolan där det redogörs att  barn ska få möjlighet att undersöka olika enkla tekniker (Lpfö 98 rev.2010, s. 10). Det är intressant att se hur man som pedagog kan inspirera barn till skapande. Det är även beundransvärt att se hur barnen på min praktik kan gå sina vägar istället för att göra precis så som pedagogen gjort, vilket kan vara vanligt förekommande. Det märks att pedagogerna arbetat mycket med att barnen ska få tänka utanför boxen och våga göra som de själva vill, vilket är otroligt härligt att att se. 

Jag hade även gjort egna rimmemory för att stimulera barnens språkutveckling  (Lpfö 98, rev. 2010, s. 7) och vikt askar av papper till dem. Barnen uppskattade spelen och dessa utnyttjades flera gånger under praktiken. Men även här var det några barn som istället ville vika sina egna askar, som tillslut blev leksaksaskar, smyckesaskar och så vidare. Ett av barnen som hade spelat memoryt med mig flera gånger ville inte endast vika en ask, utan barnet började även klippa ut små pappersbitar. Jag blev självklart nyfiken och undrade vad barnet tänkte göra med lapparna och jag fick svaret: Jag ska ju göra ett eget memory såklart! Ja, självklart ska barnet göra ett eget memory! Detta barn hade ju tillsammans med mig spelat rimmemory flera gånger och visade stort intresse för det.. Detta blev ett litet projekt som pågick i några dagar då vi först fick komma på egna rim som skulle vara enkla att måla. Här kom barnet på rim som majs-bajs, strumpa-rumpa. Dessa rim är ju så mycket roligare än de som alltid används. Vi gjorde en mindmap med de olika rimmen och sedan skrev och målade barnet rimmen på papperslapparna. När allt detta var klart var det dags att laminera lapparna, så barnet fick följa med in på personalrummet och laminera rimmen, vilket i sig verkade vara en spännande upplevelse. Barnet la till sist i memoryt i den lilla pappers asken som barnet hade gjort. På en samling visade barnet stolt upp sitt memory för resterande barn på avdelningen och några barn ville gärna spela spelet tillsammans med barnet. Det var otroligt härligt att se hur stolt barnet var över sitt egna tillverkade spel samt att under processen få se hur barnet bemästrade vissa svårigheter. Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 5) ska alla barn få möjlighet att känna sig vara en tillgång i barngruppen, att få göra framsteg och övervinna svårigheter. 

Under en dag då jag besökte förskolan efter VFU:n och fältdagarna uppmärksammade jag att några barn satt och klippte ut olika geometriska former i papper och jag kopplade direkt till mitt didaktiska material som ni kan läsa om i tidigare inlägg genom att trycka här. När jag frågade barnen vad de gjorde berättade de att de gjorde ett eget memory. Kanske blev de inspirerade av barnet som gjort rimmemory några veckor tidigare med inslag av mitt diaktiska material? Tyvärr var jag endast där under en kort stund så jag hann aldrig se hur memoryt utvecklades. 

Jag måste tyvärr meddela att jag inte har någon dokumentation på när barnen vek lopporna eller när barnet gjorde sitt rimmemory. Det beror på att jag då och då under praktiken dokumenterade med förskolans Ipad för att sedan lägga ut det på dokumentationsplattformen pluttra och jag har på så vis hjälpt arbetslaget med dokumentationen. Pluttra är ett dokumentationsverktyg för att skapa förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Jag kan verkligen rekommendera denna app och om ni vill ha mer information kan ni läsa här. Det är så roligt att man som student få ansvar i verksamheten och på så vis bli inkluderad i arbetslaget!  

"Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner" (Lpfö 98, rev. 2010, s. 14).

Hållbar utveckling

Under den första veckan av praktiken ville jag att barnen skulle få prova på att göra fröbomber, vilket jag har beskrivit i tidigare inlägg om Barn och konst. Jag introducerade fyra olika typer av naturlera genom att barnen både fick känna och lukta på leran för att sedan välja vilken lera de ville använda sig av när fröbomberna skulle skapas. Jag hade även med mig såjord, solrosfrön och vatten. Vi samtalade om vad som behövs för att en växt ska börja växa och barnen var välbekanta med detta redogjorde för mig vad som var viktigt att tänka på. Tillsammans bestämde vi att fröbomberna skulle läggas i ett av de stora däcken på gården, där det inte finns så mycket växtlighet ännu. Ett barn undrade om man verkligen får lägga ut lera. Här kom vi in på samtal om att naturleran kommer från jorden och att den inte innehåller några gifter och därför går den att lägga utomhus. Under den sista praktikveckan la vi tillsammans ut fröbomberna och det uppkom samtal och funderingar kring vad som kommer att hända med bomberna. Vissa trodde att det kommer växa blommor medan andra inte trodde det. Det var intressant att se hur barnen verkade tro att jag hade det rätta svaret samt hur förvånade de blev när jag berätta att jag inte hade det. Detta får mig att fundera på hur viktigt det är att vi som pedagoger är medforskare och inte alltid kommer med det rätta svaret. Under fältdagarna hade det fortfarande inte hänt något, det återstår att se vad som kommer hända. Och skulle det mot förmodan inte hända något så anser jag att barnen även här lärt sig något, hur kan vi göra istället till nästa gång? 

"Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid" (Lpfö 98, rev. 2010, s. 7). 

När jag kom till förskolan den första fältdagen möttes jag av en massa gummistövlar som var upphängda på gården. Självklart blev jag nyfiken och pedagogerna på min avdelning berättade att det var gamla gummistövlar som de tagit hemifrån och fått av föräldrar som ändå skulle slängas. I gummistövlarna var det meningen att de skulle plantera blommor. Sagt och gjort, det blev en dag med plantering och även barn från andra avdelningar ville hjälpa till och det resulterade i en gemensam förmiddag för alla som ville vara med. På ett annat ställe hade de även hängt upp konservburkar som de också planterade i. Jag tycker att detta är ett utmärkt sätt för att synliggöra återanvändning, varför det är bra att använda saker på nytt och inte bara slänga allt. Eftersom barns värderingar, kunskaper och intressen formas i tidiga år är det viktigt förskolan arbetar med lärande för hållbar utveckling, vilket innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov, utan att senare generationers tillgång till detta ska äventyras (Engdahl 2012, s. 5). Jag anser att det finns så mycket som vi idag slänger varje dag i soporna, som egentligen är material som går att återanvända och inte bara i förskolan.  

  

Demokratiskt förhållningssätt

På min praktikplats tycker jag att pedagogerna har ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen i nästan allt som görs. Det är härligt att få se hur barnen får vara med och påverka i sin vardag. Jag skulle vilja beskriva ett specifikt arbete då pedagogerna arbetade på ett sätt för att få barnen att förstå vad demokrati är (Lpfö 98, rev. 2010, s. 12). Barnen på min avdelning kommer börja i förskoleklass till hösten och därför ville pedagogerna att barnen skulle få vara med och bestämma var de skulle åka någonstans på avslutningsresa. Alla barn fick komma med förslag på var de skulle åka och de förslag var bland annat Slottsskogen, Barcelona, Lalandia, Borås Djurpark, Astrid Lindgrens värld och Universeum. Pedagogerna skrev ut bilder på alla förslag och klistrade fast på ett plakat. Sedan diskuterades det vilka förslag som var möjliga att besöka under en dag, då de var tvungna att vara tillbaka på förskolan runt 17:00 på eftermiddagen. På detta sätt fick barnen förståelse för att det inte var genomförbart att varken åka till Barcelona, Lalandia eller Astrid Lindgrens värld. Tre av förslagen var alltså genomförbara och vid senare tillfälle fick barnen rösta i ett rum själva genom att rita ett streck på det ställe som barnen ville besöka. Sedan jämfördes resultatet och för att få reda på vilket förslag som fick flest röster gjordes ett stapeldiagram. På detta sätt fick barnen ta del av en demokratisk process som blev konkret för barnen samtidigt som de fick tillgång till matematiken. Forsbäck (2006) beskriver att diagram är något som synligt representerar en undersökning eller dylikt. Jag tycker att diagram är något som gör att barn lättare får förståelse för vad som är flest och färst och det är ett bra sätt att synliggöra varför vi exempelvis ska till skogen idag och inte stanna kvar på gården, eftersom flest barn röstade på skogen och därför blev den stapeln högst. När jag börjar arbeta som förskollärare kommer jag absolut vilja arbeta mycket med diagram i alla dess former, då jag anser det vara lärorikt då det visar på tydlighet. Vid arbete med diagram utvecklas dessutom barnens taluppfattning då man som pedagog är med och jämför resultaten, då exempelvis skogen fick nio röster, vilket är tre mer röster än att stanna kvar på gården som fick sex röster. I röstningen om avslutningsresa blev resultatet att de skulle åka till Universeum och jag tycker det låter som en fantastisk upplevelse för barnen. För att läsa om hur jag upplevde Universeum i pedagogiskt syfte kan ni trycka på Museibesök-etiketten eller trycka här: Museibesök och skrolla ner en liten bit.  

Referenser: 

Engdahl, Ingrid (2012). Lärande för hållbar utveckling - är det någonting för förskolan, eller?: rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. [Stockholm]: Svenska OMEP Tillgänglig: http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Forsbäck, Margareta (2006) Sortering och klassificering. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Barnens dag

Kursmål som berörs: 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Vad betyder egentligen ordet Drama? Jag tror alla har olika uppfattningar om och olika definitioner av detta begrepp. Men själva ordet drama kan definieras som "att åskådliggöra genom handling". Detta är något som vi fått höra av vår dramalärare Gunilla Fihn [1] på hennes workshops under denna termin men även oändligt många gånger under hela utbildningen och äntligen kan jag säga att det faktiskt har fastnat. 

Under Barnens dag på Campus i Varberg fick vi möjlighet att spela upp vår dockteater Cirkeltjuven. Vi hade detta som projektarbete under termin tre och kände alla i studiegruppen att det var helt fantastiskt att arbeta med och under våren 2014 fick vi stipendier från sparbanksstiftelsen för att kunna ge barn och föräldrar möjlighet till en gratis dockteaterföreställning och de får på så vis ta del av kulturlivet utan att behöva betala en krona. Vi har därför spelat upp dockteatern under Barnens dag då förskolor och förskoleklasser var inbjudna till Campus för att ta del av förskollärarutbildningen och ge barnen en lustfylld och lärorik förskolans dag. På Komedianten kommer vi också att spela upp dockteatern och då riktar vi oss till allmänheten och den är anpassad till barn i åldern cirka två till åtta år. Nedan finns mer information angående föreställningen på Komedianten. Ignorera att det står att den riktar sig till barn mellan 3-5 år.

Vi i dockteatergruppen har under denna terminen flera gånger träffats för planering och repning. Det har varit otroligt roligt att ännu en gång få arbeta med dessa underbara blivande pedagoger. Dagen innan Barnens dag fick vi förbereda genom att rigga scenen uppe i dramasalen på skolan och att fixa den rekvisita som vi behövde. Dagen innan övade vi flera gånger och det gick hur bra som helst. När vi spelade upp dockteatern för barnen gick det ännu bättre och jag tycker att det är konstigt att man helt och hållet går in i en roll när den riktiga publiken är på plats och att allt går ännu bättre då. Fast det är klart, det måste ju ha att göra med att vi gör detta för BARNEN. Finns det något härligare än att höra barnens kommentarer och skratt? Nej det är ju livet. Det är så underbart att höra hur barnen kopplar ihop ett och ett under föreställning, vilket verkligen visar på det kompetenta barnet. Alla föreställningar under Barnens dag kunde helt enkelt  inte ha gått bättre och jag kan säga att det är lycka att få vara delaktig i denna fina dockteater. För att läsa om vad Campus Varberg skrev om vår dockteater kan ni trycka här: Barnens dag Campus Varberg.  Nedan kan ni även få se dockteatern när vi dagen innan Barnens dag repade:

Under föreställningen finns det ett fåtal tillfällen för barnen att samspela med handdockorna. Detta kan jag på ett sätt se som problematiskt, då Forsberg Ahlcrona menar att i samspelet mellan barn och handdockan så synliggörs dockans kommunikativa potential och barnen får chans att mellan den verkliga och den fiktiva världen överskrida gränser. Vygotskij (1995) menar nämligen att barns fantasi och kreativitet utvecklas då de kan växla mellan den faktiska och den fiktiva världen (Forsberg Ahlcrona 2012). Därför tänker jag att man i dockteatern hade kunnat få in fler tillfällen då det sker samspel mellan handdockorna och publiken (barnen). I och med det som Forsberg Ahlcrona och Vygotskij redogör för känns det som en självklarhet att handdockan bör ingå i förskolans verksamhet.     

Att arbeta med handdocka är verkligen något som jag kommer att ta med mig i min kommande yrkesroll som förskollärare, då jag har flera positiva upplevelser av detta. Jag ser det oerhört framgångsrikt att tagit chansen att arbeta med handdockor under denna utbildning, eftersom det krävs vissa speltekniska regler för hur en docka ska styras (Forsberg Ahlcrona 2012). Detta är inget som man lär sig över en handvändning, utan det kräver mycket träning. Då jag har arbetat utifrån Gunilla Fihns [2] tips om hur man använder en handdocka, exempelvis att hålla still handdockan medan någon annan talar och att jag som pedagog ska rikta hela min uppmärksamhet och blick mot handdockan då den används i barngrupp har jag utvecklat mig i själv i användandet av handdocka som pedagogiskt verktyg. Jag har inte endast använt mig av handdocka i dockteatern utan har även använt detta redskap under den verksamhetsförlagda utbildningen. Därför kommer jag som examinerad pedagog inte ha några problem att arbeta med handdockor i förskolans verksamhet, då det är något jag redan känner mig trygg i. Dock tror jag aldrig man kommer att vara helt fullärd i att arbeta med handdockor, utan det finns alltid saker att utveckla, liksom allt annat i livet. Forsberg Ahlcrona menar att arbeta med en handdocka i pedagogiskt syfte innebär inte endast att man kan de speltekniska reglerna, utan det viktiga är också att fundera över vad handdockan ska förmedla, vilket innehåll som dockan har med sig. Då gäller det att fundera kring de didaktiska frågorna vad, hur, varför och för vem. På så vis är handdockan något som går att använda till flera olika syften i verksamheten (Forsberg Ahlcrona 2012). I och med detta menar jag att en handdocka verkligen är ett didaktiskt material eftersom den går att använda till så många olika tillfällen och kan ha olika syften med innehållet. 

Ovan visar bilder från dagen innan och under Barnens dag, då vi repade och skrattade ihop!

Referenser:

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 1 & 2, Campus Varberg, 2015-02-06/12

[2] Gunilla Fihn, Workshop Handdockor, Campus Varberg, 2013. 

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012, ss. 181-196) Handdockan i pedagogiken. I: Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

Geometriska upptäckter i musik, dans och drama

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Utifrån ett tidigare inlägg om fältdagar och planering kring mitt didaktiska material kommer här en beskrivning och reflektion kring genomförandet under VFU:n samt hur jag följt upp arbetet under fältdag fyra och fem. 

Under den första aktiviteten fick barnen möta Stolle Polis som är geometri polisen. Barnen fick smyga in i sinnesrummet där jag hade förberett med mysbelysning och dylikt. 

"Det uppkom en del diskussioner och samtal kring vem handdockan är och varför den ser så konstig ut. Här fanns ett ypperligt tillfälle att samtala om olikheter och allas lika värde och på så vis beröra ett strävansmål om att alla människor är lika mycket värda (Lpfö 98, rev. 2010, s. 8)". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). Jag anser det vara intressant att barnen la stort fokus handdockans utseende och samtalade kring att Stolle Polis såg konstig ut. Det kanske är något de behöver arbeta mer med på förskolan, om olikheter och allas lika värde. 

Sedan introducerade Stolle Polis formvisan med de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel för att utveckla barnens kunskaper kring dessa. Enligt Bishop är formgivning en av de grundläggande idéerna för matematiken, då det ingår begrepp för att karakterisera geometriska objekt (Emanuelsson 2006, ss. 30-31). När Stolle Polis telefon ringde så var det visst "Plikten som kallade" och Stolle Polis fick skynda sig iväg. Forsberg Ahlcrona (2012, s. 183) beskriver att användandet av handdockor gör att åskådarna omedvetet blir fängslade i det som förmedlas. Jag har tidigare erfarenheter av att använda handdocka för att förmedla ett innehåll och detta har jag upplevt vara positivt då barnen blir fängslade av handdockan, som på ett sätt är på riktigt men ändå inte.   


Nästa gång samlades barnen i en cirkel på avdelningen och jag anser det vara en bra metod att starta en aktivitet eftersom att det enligt Körling skapar fokus på innehållet (Körling 2011, s. 144). Barnen fick med slutna ögon varsin sjal bakom ryggen och de fick gissa vad det var för något samt hur det kändes. Barnen tog fram sjalarna och vi samtalade om deras former och färger och barnen började genast testa hur sjalarna kändes i luften. Vi gjorde några övningar och sedan fick barnen dansa fritt med sjalarna till melodifestivallåtar (som barnen älskar). Holmberg (2012) redogör att undersökande arbetssätt innebär att utforska musiken, medan arbetssätt av reproducerande karaktär redogörs som att återskapa eller härma musik som redan finns. Att kombinera båda arbetssätten kan exempelvis vara att sjunga samtidigt som man spelar ett instrument (2012, s. 125). Om barnen hade fått använda sjalarna samtidigt som de sjöng exempelvis formvisan hade det varit ett kombinerat arbetssätt av undersökande och reproducerande slag. Efter ett tag stängdes musiken av och jag tog fram den mystiska säcken med Stolle Polis och barnen fråga direkt vem ”Plikten” var. Handdockan bemötte barnens funderingar det uppkom samtal kring vad plikten faktiskt är för något. Jag anser det viktigt att kunna anpassa sin planering i en aktivitet utefter vad barnen visar nyfikenhet för, även om det bara är för en kort stund. Stolle Polis frågade barnen om de mindes formvisan och visst gjorde barnen det! Det hela slutade med att "Plikten" kallade igen. 
 
En annan gång samlades vi i en cirkel och barnen fick ta en sjal i lådan och bara detta var ett spännande moment. Vi samtalade om sjalarnas former för att utveckla barnens förmåga att kunna känna igen formerna och benämna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. En grundläggande rumsuppfattning innefattar nämligen att känna igen, beskriva och benämna geometriska former och dess egenskaper för att öka förståelsen för rum, form och mönster (Persson 2006, s. 90). Persson (s. 90) beskriver också att en grundläggande rumsuppfattning är en förutsättning för att sedan kunna lära sig svårare geometriska begrepp och därför ser jag det viktigt att barnen i förskolan ska få utveckla grundläggande rumsuppfattning för att vara förberedda inför skolan. Efter en stund uppmärksammade barnen att cirklarna saknades, de var borta! Några barn tyckte att vi skulle kalla på geometripolisen och jag tog då fram säcken med Stolle Polis som sov och vi fick sjunga formvisan för att väcka polisen. När barnen berättade vad som hänt blev Stolle Polis helt till sig och de sjöng en visa som gör att man kan få fram ledtrådar. Texten är påhittad och melodin kommer från visan Imse Vimse Spindel och är tagen från dockteatern ”Cirkeltjuven”. Efter visan upptäcktes en låda med ett brev som innehöll ledtrådar från cirkeltjuven. Där i stod att barnen skulle ställa sig i tre grupper beroende på vilken form de hade och varje grupp fick en laminerad cirkel som mall till sökandet. Barnen fick tillsammans samarbeta för att hitta cirklarna och det lyckades de med och det märktes att alla var engagerade. Körling menar att samarbete uppstår då barnen får lösa något som intresserar dem (2011, s. 238).   

Utvärdering och fältdag 4 & 5

"Nu i efterhand kan jag känna att det hade varit roligt och lärorik om jag på något sätt hade kunnat ta vidare materialet så att barnen kunde få skapa något. Under de sista dagarna på praktiken växte en tanke fram att Stolle Polis kunnat ge barnen i uppdrag att skapa vägskyltar i geometriska former till utegården. Hade praktiken varit under en längre tid hade denna idé varit genomförbar, men eftersom att det endast var några dagar kvar på praktiken och dagarna var fullspäckade med annat fanns det ingen möjlighet att starta upp ett nytt projekt". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). Eftersom vi har läst mycket i utbildningen om tematiskt arbetssätt och att detta ska präglas av barnens intressen känner jag att det skulle behövas längre praktikperioder ute i verksamheten. För mig har jag insett att det är så otroligt mycket enklare att komma på idéer om tematiska arbetssätt när jag väl är ute på praktik och har varit där i någon vecka, då barnen börjat bli vana att jag är där. Därför längtar jag tills jag får komma ut i arbetslivet och att helt på riktigt få vara en del av ett arbetslag och tillsammans utveckla olika projekt utifrån barnens intressen.  

Under praktiken var det flera barn som under den fria leken frågade om de fick använda sjalarna då de ville dansa till musik. Något som gjorde mig glad var att barnen i den fria leken frågade om de fick använda rytmiksjalarna när de skulle dansa och lyssna på musik. Pedagogerna har också frågat under praktiken om de kunde låna sjalarna när de skulle göra yogaövningen ”måla rummet” med barnen. 

"Under aktiviteterna med det didaktiska materialet och även under hela praktiken i sig var jag oerhört noga med att benämna de korrekta geometriska begreppen och sa fyrkantig kvadrat istället för endast kvadrat. På detta vis blir det enligt Mattsson [1] mer begripligt för barnen och enklare för dem att lära sig. Mattsson poängterar även på sin föreläsning att vi som pedagoger bör lära barnen de korrekta matematiska begreppen direkt. Detta eftersom att barnen ändå ska lära sig de korrekta begreppen i skolan och det är ju lika bra att de lär sig det som är korrekt på en gång. Det jag vill komma till är att jag genom detta förhållningssätt uppmärksammade att vissa barn helt spontant under de sista fältdagarna kunde benämna exempelvis en rektangel". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). 

Det som beskrevs ovan om att använda sig av de korrekta termerna i förskolan har även Anna Gunnarsson [2] från Navet styrkt. Hon beskriver att det är av betydelse att använda rätt språk i förskolan, för att barnen slippa behöva lära sig detta två gånger om de fått lära sig de korrekta orden från början. Även om Gunnarsson har sitt fokus på naturvetenskap så anser jag att det gäller samma sak för matematik och mycket annat i förskolan. Tyvärr så tror jag att det är lätt att glömma av detta vid stressiga situationer och benämna saker som "den den fyrkantiga". Här är det viktigt med ett arbetslag som är reflekterande och som påminner varandra hur viktigt det är att benämna termer korrekt. Det är ju så lustfyllt att se hur lätt barn tar till sig begrepp och kunskap bara pedagoger ger dem en värdig chans.  

Som avslutning av det didaktiska materialet hade jag med mig bilder från aktiviteterna med det didaktiska materialet som vi samtalade om och barnen fick även hjälpa mig att göra stora plakat av dessa som jag kunde ha med mig till skolan. Och självklart ville de flesta barnen hjälpa till att dekorera och klistra. 

Reflektion

Mitt material är didaktiskt eftersom att det finns ett tydligt syfte med materialet och det jag framförallt ville att barnen skulle utveckla kunskap kring var formerna cirkel, kvadrat, rektangel samt triangel och på så vis har jag fått svar på frågan vad som ska läras ut. Vem ska lära sig de geometriska formerna om det inte är barnen på förskolan? Under rubiken genomförandet kan ni läsa att jag har svarat på frågan hur det hela ska läras ut. 

"I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 10) beskrivs det ett mål att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar förståelse för rum och form. Med detta i åtanke har även frågan varför reflekterats kring och besvarats på. Mitt material går också att anpassa till olika åldersgrupper, då jag under praktiken anpassade en aktivitet med sjalarna till en barngrupp i treårsåldern. Jag anser med andra ord att det material jag har skapat verkligen är didaktiskt". (Utdrag Olivia Eriksson Didaktiskt material geometriska upptäckter, 2015-05-18). [3]

Referenser:

[1] Carina Mattsson, föreläsning Matematik i förskolan, Campus Varberg, 2015-03-19.  

[2] Anna Gunnarsson, Föreläsning/Workshop Navet, 2015-03-13

[3] Lena Lyckeståhl, Föreläsning Didaktiska aspekter på olika material, Campus Varberg 2015-01-27

Emanuelsson, Göran (2006, ss. 29-43) Matematik – en del av vår kultur. I: Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012, ss. 181-196) Handdockan i pedagogiken. I: Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

Holmberg, Ylva (2012, ss. 123-137) Musikstunden – sång, spel och rörelse. I: Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber


Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

---

Stadsmuseet och Världskulturmuseet i Göteborg

Kursmål som berörs:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Hej! För ett par veckor sedan begav jag mig tillsammans med några andra grymma blivande pedagoger till Göteborg för att göra ett antal museibesök i denna vackra storstad. Eftersom vi besökte ett antal museum samma dag och att det finns en hel del att skriva om alla dessa så kommer jag i detta inlägg endast skriva om en del av dagens besök. Resterande kommer att bli synligt i senare inlägg. 

Barnens museum

Det museet som vi besökte allra först var Barnens museum på Stadsmuseet. Barnens museum var uppbyggt av delar av Göteborg i miniformat där det fanns många möjligheter till lek och utforskande. Jag tyckte själv att detta var ett oerhört mysigt ställe att besöka och hade jag arbetat på en förskola i närområdet av Göteborg skulle jag med all säkerhet besökt detta museum med mina förskolebarn. Det första som man möts av vid ingången av Barnens museum är en skylt för parkering av vagnar. Runt om i museet finns en del vägskyltar som symboliserar skyltar som finns ute på vägarna i verkligheten. Här ser jag direkt en möjlighet att gå in i ett lärande tillsammans med barnen. Jag ser inte att det är detta barnen i första hans skulle lägga sin energi på men om barnen skulle visa nyfikenhet för dessa vägskyltar öppnar det möjligheter för samtal om vägskyltarna, varför finns de? Vad betyder de olika vägskyltarna? Finns det andra vägskyltar som ni sett ute vägarna som inte finns här? Osv. Det är ju även intressant att se om barnen kan koppla vägskylten med hur och var den är uppsatt och därmed förstå vägskyltarnas faktiska innebörd. Jag skulle dock vilja kritisera en skylt som betyder att det kommer en tunnel och att höjden är 3,5 meter, vilket inte stämmer med tunnelns autentiska höjd på museet. För en djupare förståelse hos hade jag vald att mäta "tunnelns" höjd och märka skylten med den riktiga siffran. Men i vilket fall som helst skulle jag kunna tänka mig att detta med trafikskyltar skulle kunna leda till ett temaarbete eller projekt med de äldsta barnen. Behöver vi trafikskyltar på utegården på förskolan? Iså fall kan barnen få samtala om vad för vägskyltar som behövs, var uppstår problem på gården och vad för skyltar kan tänkas vara passande för just det problemet? Barnen får komma med förslag och vi får tillsammans vara medforskare att ta reda på olika skyltars betydelse. Sedan måste vi ju få skyltar få tag på skyltar, ska vi köpa vägskyltar eller göra egna, vad är bäst för miljön och för ekonomin? Förhoppningsvis finner barnen att det bästa alternativet är att göra egna. Tänk vad meningsfullt detta projekt skulle kunna bli för barnen där bland annat språk, matematik och estetiska lärprocesser inkluderas. Genom att barnen får ta del av de regler som finns i trafiken i vårt samhälle och få förståelse för skyltarnas innebörd samt att få lösa problem berörs följande mål i Läroplanen för förskola (Lpfö 98 rev 2010):

 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler" (s. 9).

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner" (s.10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar" (s. 10)

Något annat som jag fastnade för i denna utställning var klätterväggen och hörnan med klossar. Jag kan tänka mig att det är bland annat hit barnen kommer att dra sig först. Klätterväggar är även något som lockar mitt eget intresse och självklart var jag ju tvungen att testa! Detta är ju förstås något som kanske kan vara svårt att bygga ett tema kring men jag tror ändå det hade varit bra med fler klätterväggar och andra saker som lockar till klättring på förskolorna. På den förskola där jag har spenderat några VFU- (verksamhetsförlagd utbildning) perioder finns ett motorikrum där barnen kan klättra, hoppa och springa. Jag tycker det är utmärkt med ett sådant rum då barnen kan få röra på sig ordentligen även inomhus. Persson (2006, s. 91) menar att barns rumsuppfattning utvecklas då de får träna koordination genom att exempelvis klättra och kasta boll eftersom både kroppen och ögat måste samverka.

I hörnan där klossarna fanns var inhägnat så att det skulle likna ett slott runt omkring. Klossarna såg ut att vara gjorda av trä men det visade sig vara gjort av gummi av något slag. Det resulterade i att det inte lät så mycket när barnen lekte med klossarna, vilket skulle vara utmärkt att använda i förskolans verksamhet. Konstruktionsbygge och klossar är något som förekommer på alla förskolor och det är viktigt att ta tillvara på barnens intresse för detta då Persson (2006, ss. 95-96) menar att konstruktionsleken bidrar till barns skapande och utforskande av mätning, former, storlek, avstånd, sortering, tyngd, symmetri, avbildning, jämvikt och så vidare. I byggleken utvecklas även samarbete och då är språket och kommunikationen av stor betydelse. Som pedagog är det viktigt att jag utvidgar språket genom att benämna och karaktärisera olika föremål samt att ställa utmanande frågor som utökar barnens ordförråd. I denna hörna med klossar tänker jag att barnen tillsammans kan få i uppdrag att bygga något utifrån en saga, tema eller något annat som är i fokus på avdelningen. Barnen får samarbeta för att bestämma vad de ska bygga samt under byggets gång. När de känner sig färdiga är det utmärkt om barnen kan dokumentera sitt bygge genom att ta kort på det. Och detta kan barnen sedan få återskapa med ett annat byggmaterial som finns på förskolan för att göra en återkoppling till museibesöket.  

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" (Lpfö 98 rev 2010, s. 10).

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring" (Lpfö 98 rev 2010, s. 10).

Jordlingar - Erthlings

På Världskulturmuseet besökte vi en utställning som heter Jordlingar eller på engelska Erthlings. Utställningen riktar sig till barn som här får chansen att lära känna oss Jordlingar samt hur det är att vara en människa. Jag tycker att denna utställning var oerhört inspirerande och att det fanns oerhört mycket som man kan få användning för i förskolans verksamhet. Jag hade själv som förskollärare gärna tagit hit en barngrupp och med ett speciellt syfte med besöket.


Det jag fastna för allra mest i denna utställning var musikhörnan. Där fanns information om takt, rytm och ljud. Det spelades även någon behaglig musik som var härlig att dansa till. Jag tänker att detta är ett häftigt ställe att besöka då man arbetar mycket med just musik och rytm. Eller kanske kan starten på ett musik och rytmtema sin början här. Vad är puls? Vad är takt? Jag tänker mig att man med barngruppen samtalar om vad detta kan vara och sedan gör ett par musikaktiviteter, exempelvis där barnen får gå, springa och kliva beroende på vad för takt som spelas. Här tränas även barnens rumsuppfattning.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" (Lpfö 98 rev 2010, s. 10).



Jag tyckte även att denna utställning gav stora möjligheter att låta barnen få uppleva och utforska med sina sinnen.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson, Annika (2006) Rumsuppfattning och bygglek. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

Välkommen till min blogg!

Hej och välkommen till denna blogg som kommer att föreställa en pedagogisk portfolio. Nu har jag börjat min sjätte och näst sista termin på förskollärarutbildningen och jag går med enorma framsteg mot en professionell yrkesroll.  Kursen som pågår nu och som kommer att fortlöpa under hela vårterminen har ett namn vid "Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik". Jag kommer att i denna blogg föra mina tankar, reflektioner och erfarenheter kring det som ingår i kursen och med kopplingar till föreläsningar, workshops samt relevant litteratur. Eftersom en uppgift i kursen handlar om att föra pedagogiska och didaktiska reflektioner i en digital portfolio har jag valt att öppna denna blogg som förhoppningsvis kommer fungera som ett stöd på vägen mot en professionell yrkesroll som förskollärare.

Jag tänkte även ta upp de kursmål som en del kommer att beröras i denna blogg:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma