Barnens dag

Kursmål som berörs: 

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Vad betyder egentligen ordet Drama? Jag tror alla har olika uppfattningar om och olika definitioner av detta begrepp. Men själva ordet drama kan definieras som "att åskådliggöra genom handling". Detta är något som vi fått höra av vår dramalärare Gunilla Fihn [1] på hennes workshops under denna termin men även oändligt många gånger under hela utbildningen och äntligen kan jag säga att det faktiskt har fastnat. 

Under Barnens dag på Campus i Varberg fick vi möjlighet att spela upp vår dockteater Cirkeltjuven. Vi hade detta som projektarbete under termin tre och kände alla i studiegruppen att det var helt fantastiskt att arbeta med och under våren 2014 fick vi stipendier från sparbanksstiftelsen för att kunna ge barn och föräldrar möjlighet till en gratis dockteaterföreställning och de får på så vis ta del av kulturlivet utan att behöva betala en krona. Vi har därför spelat upp dockteatern under Barnens dag då förskolor och förskoleklasser var inbjudna till Campus för att ta del av förskollärarutbildningen och ge barnen en lustfylld och lärorik förskolans dag. På Komedianten kommer vi också att spela upp dockteatern och då riktar vi oss till allmänheten och den är anpassad till barn i åldern cirka två till åtta år. Nedan finns mer information angående föreställningen på Komedianten. Ignorera att det står att den riktar sig till barn mellan 3-5 år.

Vi i dockteatergruppen har under denna terminen flera gånger träffats för planering och repning. Det har varit otroligt roligt att ännu en gång få arbeta med dessa underbara blivande pedagoger. Dagen innan Barnens dag fick vi förbereda genom att rigga scenen uppe i dramasalen på skolan och att fixa den rekvisita som vi behövde. Dagen innan övade vi flera gånger och det gick hur bra som helst. När vi spelade upp dockteatern för barnen gick det ännu bättre och jag tycker att det är konstigt att man helt och hållet går in i en roll när den riktiga publiken är på plats och att allt går ännu bättre då. Fast det är klart, det måste ju ha att göra med att vi gör detta för BARNEN. Finns det något härligare än att höra barnens kommentarer och skratt? Nej det är ju livet. Det är så underbart att höra hur barnen kopplar ihop ett och ett under föreställning, vilket verkligen visar på det kompetenta barnet. Alla föreställningar under Barnens dag kunde helt enkelt  inte ha gått bättre och jag kan säga att det är lycka att få vara delaktig i denna fina dockteater. För att läsa om vad Campus Varberg skrev om vår dockteater kan ni trycka här: Barnens dag Campus Varberg.  Nedan kan ni även få se dockteatern när vi dagen innan Barnens dag repade:

Under föreställningen finns det ett fåtal tillfällen för barnen att samspela med handdockorna. Detta kan jag på ett sätt se som problematiskt, då Forsberg Ahlcrona menar att i samspelet mellan barn och handdockan så synliggörs dockans kommunikativa potential och barnen får chans att mellan den verkliga och den fiktiva världen överskrida gränser. Vygotskij (1995) menar nämligen att barns fantasi och kreativitet utvecklas då de kan växla mellan den faktiska och den fiktiva världen (Forsberg Ahlcrona 2012). Därför tänker jag att man i dockteatern hade kunnat få in fler tillfällen då det sker samspel mellan handdockorna och publiken (barnen). I och med det som Forsberg Ahlcrona och Vygotskij redogör för känns det som en självklarhet att handdockan bör ingå i förskolans verksamhet.     

Att arbeta med handdocka är verkligen något som jag kommer att ta med mig i min kommande yrkesroll som förskollärare, då jag har flera positiva upplevelser av detta. Jag ser det oerhört framgångsrikt att tagit chansen att arbeta med handdockor under denna utbildning, eftersom det krävs vissa speltekniska regler för hur en docka ska styras (Forsberg Ahlcrona 2012). Detta är inget som man lär sig över en handvändning, utan det kräver mycket träning. Då jag har arbetat utifrån Gunilla Fihns [2] tips om hur man använder en handdocka, exempelvis att hålla still handdockan medan någon annan talar och att jag som pedagog ska rikta hela min uppmärksamhet och blick mot handdockan då den används i barngrupp har jag utvecklat mig i själv i användandet av handdocka som pedagogiskt verktyg. Jag har inte endast använt mig av handdocka i dockteatern utan har även använt detta redskap under den verksamhetsförlagda utbildningen. Därför kommer jag som examinerad pedagog inte ha några problem att arbeta med handdockor i förskolans verksamhet, då det är något jag redan känner mig trygg i. Dock tror jag aldrig man kommer att vara helt fullärd i att arbeta med handdockor, utan det finns alltid saker att utveckla, liksom allt annat i livet. Forsberg Ahlcrona menar att arbeta med en handdocka i pedagogiskt syfte innebär inte endast att man kan de speltekniska reglerna, utan det viktiga är också att fundera över vad handdockan ska förmedla, vilket innehåll som dockan har med sig. Då gäller det att fundera kring de didaktiska frågorna vad, hur, varför och för vem. På så vis är handdockan något som går att använda till flera olika syften i verksamheten (Forsberg Ahlcrona 2012). I och med detta menar jag att en handdocka verkligen är ett didaktiskt material eftersom den går att använda till så många olika tillfällen och kan ha olika syften med innehållet. 

Ovan visar bilder från dagen innan och under Barnens dag, då vi repade och skrattade ihop!

Referenser:

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 1 & 2, Campus Varberg, 2015-02-06/12

[2] Gunilla Fihn, Workshop Handdockor, Campus Varberg, 2013. 

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012, ss. 181-196) Handdockan i pedagogiken. I: Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups