Tankar kring VFU perioden

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

I detta inlägg tänkte jag ge en beskrivning av olika saker som jag har varit med om och gjort under praktiken utöver det didaktiska materialet, samt mina tankegångar kring detta. 

Pappersvikning och rimmemory

Innan praktiken började gjorde vek jag en stor matematik- och språkloppa inspirerad av Mattssons [1] workshop. Tanken med loppan var att kunna ta fram den vid olika tillfällen då barnen kanske inte hade något att göra eller att använda på samlingen. Visst märkte jag att barnen ansåg det vara lustfyllt med de olika språk och matematikuppdrag som fanns i loppan, och de tyckte att det var spännande att få säga en siffra för att sedan få välja färg och få ett uppdrag. Men det som barnen verkligen intresserade sig för var att skapa egna loppor! Här gäller det att följa barnens intressen och det blev verkligen många loppvikningar och barnen färglade dem med olika färger samt skrev egna uppdrag. Här blev istället fokus på teknik då barnen fick undersöka tekniken att vika loppor och därav ett mål i Läroplan för förskolan där det redogörs att  barn ska få möjlighet att undersöka olika enkla tekniker (Lpfö 98 rev.2010, s. 10). Det är intressant att se hur man som pedagog kan inspirera barn till skapande. Det är även beundransvärt att se hur barnen på min praktik kan gå sina vägar istället för att göra precis så som pedagogen gjort, vilket kan vara vanligt förekommande. Det märks att pedagogerna arbetat mycket med att barnen ska få tänka utanför boxen och våga göra som de själva vill, vilket är otroligt härligt att att se. 

Jag hade även gjort egna rimmemory för att stimulera barnens språkutveckling  (Lpfö 98, rev. 2010, s. 7) och vikt askar av papper till dem. Barnen uppskattade spelen och dessa utnyttjades flera gånger under praktiken. Men även här var det några barn som istället ville vika sina egna askar, som tillslut blev leksaksaskar, smyckesaskar och så vidare. Ett av barnen som hade spelat memoryt med mig flera gånger ville inte endast vika en ask, utan barnet började även klippa ut små pappersbitar. Jag blev självklart nyfiken och undrade vad barnet tänkte göra med lapparna och jag fick svaret: Jag ska ju göra ett eget memory såklart! Ja, självklart ska barnet göra ett eget memory! Detta barn hade ju tillsammans med mig spelat rimmemory flera gånger och visade stort intresse för det.. Detta blev ett litet projekt som pågick i några dagar då vi först fick komma på egna rim som skulle vara enkla att måla. Här kom barnet på rim som majs-bajs, strumpa-rumpa. Dessa rim är ju så mycket roligare än de som alltid används. Vi gjorde en mindmap med de olika rimmen och sedan skrev och målade barnet rimmen på papperslapparna. När allt detta var klart var det dags att laminera lapparna, så barnet fick följa med in på personalrummet och laminera rimmen, vilket i sig verkade vara en spännande upplevelse. Barnet la till sist i memoryt i den lilla pappers asken som barnet hade gjort. På en samling visade barnet stolt upp sitt memory för resterande barn på avdelningen och några barn ville gärna spela spelet tillsammans med barnet. Det var otroligt härligt att se hur stolt barnet var över sitt egna tillverkade spel samt att under processen få se hur barnet bemästrade vissa svårigheter. Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 5) ska alla barn få möjlighet att känna sig vara en tillgång i barngruppen, att få göra framsteg och övervinna svårigheter. 

Under en dag då jag besökte förskolan efter VFU:n och fältdagarna uppmärksammade jag att några barn satt och klippte ut olika geometriska former i papper och jag kopplade direkt till mitt didaktiska material som ni kan läsa om i tidigare inlägg genom att trycka här. När jag frågade barnen vad de gjorde berättade de att de gjorde ett eget memory. Kanske blev de inspirerade av barnet som gjort rimmemory några veckor tidigare med inslag av mitt diaktiska material? Tyvärr var jag endast där under en kort stund så jag hann aldrig se hur memoryt utvecklades. 

Jag måste tyvärr meddela att jag inte har någon dokumentation på när barnen vek lopporna eller när barnet gjorde sitt rimmemory. Det beror på att jag då och då under praktiken dokumenterade med förskolans Ipad för att sedan lägga ut det på dokumentationsplattformen pluttra och jag har på så vis hjälpt arbetslaget med dokumentationen. Pluttra är ett dokumentationsverktyg för att skapa förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Jag kan verkligen rekommendera denna app och om ni vill ha mer information kan ni läsa här. Det är så roligt att man som student få ansvar i verksamheten och på så vis bli inkluderad i arbetslaget!  

"Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner" (Lpfö 98, rev. 2010, s. 14).

Hållbar utveckling

Under den första veckan av praktiken ville jag att barnen skulle få prova på att göra fröbomber, vilket jag har beskrivit i tidigare inlägg om Barn och konst. Jag introducerade fyra olika typer av naturlera genom att barnen både fick känna och lukta på leran för att sedan välja vilken lera de ville använda sig av när fröbomberna skulle skapas. Jag hade även med mig såjord, solrosfrön och vatten. Vi samtalade om vad som behövs för att en växt ska börja växa och barnen var välbekanta med detta redogjorde för mig vad som var viktigt att tänka på. Tillsammans bestämde vi att fröbomberna skulle läggas i ett av de stora däcken på gården, där det inte finns så mycket växtlighet ännu. Ett barn undrade om man verkligen får lägga ut lera. Här kom vi in på samtal om att naturleran kommer från jorden och att den inte innehåller några gifter och därför går den att lägga utomhus. Under den sista praktikveckan la vi tillsammans ut fröbomberna och det uppkom samtal och funderingar kring vad som kommer att hända med bomberna. Vissa trodde att det kommer växa blommor medan andra inte trodde det. Det var intressant att se hur barnen verkade tro att jag hade det rätta svaret samt hur förvånade de blev när jag berätta att jag inte hade det. Detta får mig att fundera på hur viktigt det är att vi som pedagoger är medforskare och inte alltid kommer med det rätta svaret. Under fältdagarna hade det fortfarande inte hänt något, det återstår att se vad som kommer hända. Och skulle det mot förmodan inte hända något så anser jag att barnen även här lärt sig något, hur kan vi göra istället till nästa gång? 

"Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid" (Lpfö 98, rev. 2010, s. 7). 

När jag kom till förskolan den första fältdagen möttes jag av en massa gummistövlar som var upphängda på gården. Självklart blev jag nyfiken och pedagogerna på min avdelning berättade att det var gamla gummistövlar som de tagit hemifrån och fått av föräldrar som ändå skulle slängas. I gummistövlarna var det meningen att de skulle plantera blommor. Sagt och gjort, det blev en dag med plantering och även barn från andra avdelningar ville hjälpa till och det resulterade i en gemensam förmiddag för alla som ville vara med. På ett annat ställe hade de även hängt upp konservburkar som de också planterade i. Jag tycker att detta är ett utmärkt sätt för att synliggöra återanvändning, varför det är bra att använda saker på nytt och inte bara slänga allt. Eftersom barns värderingar, kunskaper och intressen formas i tidiga år är det viktigt förskolan arbetar med lärande för hållbar utveckling, vilket innebär en utveckling som tillgodoser dagens behov, utan att senare generationers tillgång till detta ska äventyras (Engdahl 2012, s. 5). Jag anser att det finns så mycket som vi idag slänger varje dag i soporna, som egentligen är material som går att återanvända och inte bara i förskolan.  

  

Demokratiskt förhållningssätt

På min praktikplats tycker jag att pedagogerna har ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen i nästan allt som görs. Det är härligt att få se hur barnen får vara med och påverka i sin vardag. Jag skulle vilja beskriva ett specifikt arbete då pedagogerna arbetade på ett sätt för att få barnen att förstå vad demokrati är (Lpfö 98, rev. 2010, s. 12). Barnen på min avdelning kommer börja i förskoleklass till hösten och därför ville pedagogerna att barnen skulle få vara med och bestämma var de skulle åka någonstans på avslutningsresa. Alla barn fick komma med förslag på var de skulle åka och de förslag var bland annat Slottsskogen, Barcelona, Lalandia, Borås Djurpark, Astrid Lindgrens värld och Universeum. Pedagogerna skrev ut bilder på alla förslag och klistrade fast på ett plakat. Sedan diskuterades det vilka förslag som var möjliga att besöka under en dag, då de var tvungna att vara tillbaka på förskolan runt 17:00 på eftermiddagen. På detta sätt fick barnen förståelse för att det inte var genomförbart att varken åka till Barcelona, Lalandia eller Astrid Lindgrens värld. Tre av förslagen var alltså genomförbara och vid senare tillfälle fick barnen rösta i ett rum själva genom att rita ett streck på det ställe som barnen ville besöka. Sedan jämfördes resultatet och för att få reda på vilket förslag som fick flest röster gjordes ett stapeldiagram. På detta sätt fick barnen ta del av en demokratisk process som blev konkret för barnen samtidigt som de fick tillgång till matematiken. Forsbäck (2006) beskriver att diagram är något som synligt representerar en undersökning eller dylikt. Jag tycker att diagram är något som gör att barn lättare får förståelse för vad som är flest och färst och det är ett bra sätt att synliggöra varför vi exempelvis ska till skogen idag och inte stanna kvar på gården, eftersom flest barn röstade på skogen och därför blev den stapeln högst. När jag börjar arbeta som förskollärare kommer jag absolut vilja arbeta mycket med diagram i alla dess former, då jag anser det vara lärorikt då det visar på tydlighet. Vid arbete med diagram utvecklas dessutom barnens taluppfattning då man som pedagog är med och jämför resultaten, då exempelvis skogen fick nio röster, vilket är tre mer röster än att stanna kvar på gården som fick sex röster. I röstningen om avslutningsresa blev resultatet att de skulle åka till Universeum och jag tycker det låter som en fantastisk upplevelse för barnen. För att läsa om hur jag upplevde Universeum i pedagogiskt syfte kan ni trycka på Museibesök-etiketten eller trycka här: Museibesök och skrolla ner en liten bit.  

Referenser: 

Engdahl, Ingrid (2012). Lärande för hållbar utveckling - är det någonting för förskolan, eller?: rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. [Stockholm]: Svenska OMEP Tillgänglig: http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Forsbäck, Margareta (2006) Sortering och klassificering. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran. Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket