Musikinspiration

De musikinslag som ingår i kurser berör följande mål i kursplanen:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) beskrivs det att barn i verksamheten ska få hjälp att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser genom olika uttrycksformer och en av dessa uttrycksformer är musik.

Musik är någonting som ligger mig oerhört varmt om hjärtat, jag sjunger jämt och ständigt skulle jag kunna påstå, men däremot jag har ingen större kunskap kring musik. Jag har under hela utbildningen känt att jag vill använda mig mer av musik i förskolan, men känt mig alldeles för utsatt för att genomföra det på grund av att mina VFU platser inte har arbetat mycket med musik. Jag har även känt mig hämmad på grund av mina få musikaliska kunskaper, då jag inte sedan tidigare lärt mig spela något instrument. Men enligt Riddersporre och Söderman kan pedagogens positiva inställning till musik samt förmågan att våga bidra till en musikutvecklande miljö i förskolan och att pedagogen därför inte behöver vara speciellt utbildad inom ämnet för att detta ska vara genomförbart (Riddersporre & Söderman 2012, s. 38). Under vårterminen har vi haft två musikworkshops som gav mig mersmak till att använda mer musik i förskolan. Jag har aldrig upplevt att så kallade musikworkshops varit så lustfyllda och givande tidigare såsom dessa var. Det jag framförallt upplevde under dessa dagar var gemenskap, glädje och en frihet till att få prova allt även om man kände att man inte riktigt kunde. Men Lindahl [1] påpekade starkt att vi alla kan bara vi vill och vågar. Detta är jag säker på att ha påverkat att alla i seminariegruppen vågat prova det som Lindahl presenterade. Att även musikpedagogen hade ett förhållningssätt att hon var en av oss och inte satt med någon högre maktposition än oss studenter tror jag också gjorde sitt. På detta sätt kändes det som att vi studenter blev medskapare i musikstunderna. Eftersom att jag upplevde musikpedagogen som en av oss och att detta medförde att tillfällena blev mer lustfyllda och meningsfulla, känns det som en självklarhet att detta förhållningssätt bör användas i barngrupp. Körling (2012) menar att om en pedagog är där lärandet sker, gör samma saker som barnen och visar intresse för innehållet skapas intresse hos barnen och är jag som pedagog genuint intresserad av barnens intressen och idéer och bygger vidare på detta blir innehållet meningsfullt för barnen.   

Workshop 1

Under den första musikworkshopen med Lindahl fick jag med mig oerhört mycket inspiration som kan användas i förskolan. Vi gick framförallt igenom puls och rytm och hur detta kan användas i förskolan till olika sånger och ramsor. Lindahl visade hur man kan använda helnotspuls, halvnotspuls, fjärdedelsnot, åttondelsnot och sextondelspuls i barngrupp. Man kan arbeta med detta genom att använda sig av en trumma och pedagogen spelar de olika noterna. Jag som pedagog förklarar för barnen att när jag spelar gånot (fjärdedelsnot) så går vi. När jag spelar springnot (åttondelsnot) så springer vi och när jag spelar vilonoten (helnotspuls) så stannar vi upp och illustrerar att sova. Detta för att barnen i tidig ålder ska på ett roligt sätt få lära sig olika noter och takter. Lindahl förklarade dessutom att man lär sig musik genom att använda rörelse i sin kropp (rytmikmetoden). Musikalisk kunskap består av olika dimensioner och en av dessa dimensioner handlar just om kroppslig musikalisk kunskap, då det handlar om förmågan att uttrycka musik med sin kropp (Ferm Thorgersen 2012). Att använda kroppen till musik och sång tror jag är av stor betydelse för barns lärande inom musik. Det hela blir dessutom mer lustfyllt när man får använda sin kropp och ge uttryck med den. Även fler färdigheter kan övas i musikstunderna när kroppen får vara i rörelse, bland annat rumsuppfattning, kroppsuppfattning, koordination och samarbete.

Workshop 2 

Under den andra musikworkshopen gjordes först en återkoppling om puls, takt, rytm och noter. Detta var för min del betydelsefullt, då jag själv har och har haft svårt för att skilja på vad som faktiskt skiljer puls och takt. Lindahl (2) redogjorde att pulsen är musikens hjärtslag eller motor som ständigt går i en låt och som alltid är jämn i en låt. Men takten handlar om att man kan dela upp pulsen i olika taktarter, exempelvis i halvnotspuls eller fjärdedelspuls. För min egen del fick jag en större klarhet i detta, även om det fortfarande är lite klurigt. Men varför är då detta något som jag än idag anser vara klurigt? Jag tror det har att göra med att jag i min uppväxt har bristande erfarenheter av att på ett lustfyllt sätt arbeta med puls och takt i musik. Som pedagog vill jag inte riskera att barnen får samma erfarenheter som mig. Därför tänker jag i min professionella yrkesroll som förskollärare att barnen ska få möjlighet att få möta musik på ett sätt att de tränar den strukturella musikaliska kunskapen som handlar om musikens uppbyggnad (Ferm Thorgersen 2012, s. 70).

Till den andra musikworkshopen skulle man i par eller en och en planera en musikaktivitet som kan användas i förskolan. Vi skulle utgå ifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag skulle alltså tänka vad jag vill göra med gruppen, vad för övningar, sånger, material eller lekar? Hur ska jag genomföra det hela? Samt varför jag vill göra detta, vad är det barnen övar? Den aktivitet jag ville göra på musikworkshopen kallar jag Inbrottstjuven. Denna aktivitet fick jag inspiration av en annan student i höstas som då gick sista terminen av förskollärarutbildningen. Studenten hade VFU samtidigt som mig på samma avdelning och genomförde denna aktivitet i barngruppen och den visade sig vara oerhört uppskattad av barnen. Aktiviteten går ut på att det finns en skatt på ett specifikt ställe i rummet samt ett inbrottslarm som då är barnen med varsitt instrument av olika slag. Barnen turas om med att ha rollen som inbrottstjuv och tjuven ska smyga sig fram till skatten och när tjuven snuddar vid skatten går inbrottslarmet. Detta är ett lustfyllt sätt att introducera instrument för barn. För att variera svårighetsgraden av denna aktivitet har jag utvecklat den genom att de barn som agerar inbrottslarm kan hålla en viss takt med låg tonhöjd med instrumenten tillsammans under tiden tjuven smyger sig fram till skatten. Och när tjuven tar i skatten sätts inbrottslarmet igång och barnen får spela högt. Detta för att barnen å ena sidan ska få öva dynamiken och på att hålla takten å andra sidan öva koncentrations, koordinations och samarbetsförmåga. Denna aktivitet medför även en enorm spänning i barngruppen, både för inbrottslarmet och för inbrottstjuven. En sak jag upptäckte under VFU perioden när den andra studenten gjorde denna aktivitet med barnen var att leken även inrymde drama. Vissa barn gick verkligen in för sin roll som inbrottstjuv och dramatiserade på ett vis som gjorde det hela ännu mer spännande för alla parter. Jag tror att denna aktivitet går hem hos de flesta åldrarna i förskolan men att man som pedagog måste vara kreativ och flexibel för att anpassa aktiviteten efter barnens ålder och erfarenhet.

En annan sak som jag tycker har varit oerhört bra med musikinslagen är att musikpedagogen har varit så personlig i sitt sätt att lära ut och startat workshoparna genom att på ett lekfullt sätt försöka lära sig varje students namn. Att starta en musikstund på detta sätt gjorde att varje enskild individ blev sedd, vilket annars är ovanligt förekommande på högskolan enligt mig. Detta stärker varje individ och ger en större tillit till ledaren. Enligt Körling (2012) har just namnet en stor del av identiteten och identiteten stärks om barn blir välkomnade med sitt namn. På musikworkshoparna gav Lindahl flera exempel på olika sånger som kan användas för att benämna varje barn och den som jag fastnade för mest och där barnen också blir mer delaktiga är Nu ska vi spela på trumman. Trumman skickas här runt till varje barn som får spela på trumman samtidigt som de andra sjunger visan och lägger till barnets namn som spelar på trumman.

På detta sätt som Lindahl har presenterat musikstunder för oss kan jag även koppla till Pokkas [2] metafor om att ha på sig sin professionella ”yrkesrock” men att inte stänga den helt. Det handlar om att man ska ha med sin personlighet och sitt hjärta i yrkesrollen men att detta ska vara inom ramen för vårt pedagogiska uppdrag. Detta är ett sätt att hålla mig professionell som förskollärare. Jag tror att det medför meningskapande för barnen men också för pedagogerna. Det tyckte jag var ett fint sätt att avsluta detta blogginlägg..

Referenser:

[1] Karin Lindahl Musikworkshop, Campus Varberg 2015-01-23 & 2015-02-02


[2] Helena Pokka Föreläsning Konflikthantering, Campus Varberg 2014-12-19

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I: Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Museibesök – Lekstäver & orddjur och Bockstensmannen

Kursmål som berörs:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Lekstäver och Orddjur

I lördags begav jag mig till fästningen i Varberg för att besöka Hallands Kultrurhistoriska Museum. Jag började med att gå till en utställning speciellt riktad till barn som heter Lekstäver och orddjur. Tips till er som vill besöka denna utställning är att gå så snarast möjligt då den endast håller på till och med 1 februari (se http://www.museumhalland.se/ ). När jag kom in i lokalen var det som att komma till ett hav med bara massa bokstäver och ord i alla dess former. Det fanns ord och bokstäver på väggar, som klossar, som klockor, som gåtor med mera.  Under tiden jag gick runt där inne försökte jag hela tiden tänka på hur det skulle kunna vara att ta med en grupp med förskolebarn hit och vad jag hade kunnat hitta på tillsammans med dem. Jag såg framför mig hur barnen springer till bokstavsklossarna som låg i mitten av rummet och börjar leka med dessa. Något jag uppmärksammade med dessa bokstavsklossar var att de endast fanns bokstäver i versaler. Överlag så var det de versala bokstäverna som dominerade utställningen. Detta tycker jag är synd, eftersom Ann-Katrin Svensson [1] beskriver att barn lättare lär sig känna igen ord med gemena bokstäver (helordsmetoden). Ord med gemena bokstäver hjälper ögat att läsa av ordet då bokstäverna går upp och ned och det är på så vis enklare att se ordbilderna eftersom det skiljer sig mer än i ord med endast versala bokstäver. Jag tycker även att det borde ha funnits mer exemplar av varje bokstav eftersom jag tror att barnen hade tyckt om att skriva med dessa och därför ska alla barn ha möjlighet att skriva exempelvis sitt namn utan att bokstäver fattas.

Att arbeta och leka med bokstäver är något som jag har uppfattat att många barn i 4-5 års ålder bara älskar. Därför tänker jag att en utställning som Lekstäver och orddjur hade varit ypperlig om man i förskolan arbetade med tema bokstäver och varje vecka introducerade en ny bokstav för barnen. Man hade kunnat starta hela temat på denna utställning och introducerat första bokstaven i alfabetet. Jag som pedagog hade exempelvis velat ge barnen i uppdrag att leta reda på så många A som de kan hitta i rummet. Eller så hade denna utställning varit passande vid en avslutning av tema bokstäver, då man under en tid hade arbetat med alla bokstäver i alfabetet. Som avslutning hade jag kunnat ta med barnen hit och jag hade observerat för att se vad barnen lockades till och var mest intresserade av först och främst. Sedan hade barnen i smågrupper kunnat få uppdrag att tillsammans försöka hitta ord som börjar på första bokstaven i varje barns namn. För att få in dokumentationen och göra barnen delaktiga kan barnen även få i uppdrag att fota de ord som de hittar.

"Förskollärare ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas" (Lpfö 98, rev. 2010, s. 15). 

Tillsammans kan vi sedan försöka ljuda orden som barnen har dokumenterat och samtala om vad varje ord är för något. På detta sätt utvecklar barnen inte endast sin fonologiska medvetenhet genom att ljuda orden, utan deras ordförråd utvecklas också. Enligt Svensson är den fonologiska medvetenheten och ett stort ordförråd två viktiga kompetenser inför läs och skriv inlärningen.     

Halland genom tiderna

Vidare gick jag och utforskade utställningen Halland genom tiderna och handlar om Hallands historia och det fanns mycket som jag tror barnen hade tyckt varit roligt att utforska. Jag tyckte att det mest var i barnens nivå så att de lätt kunde få utforska de olika föremålen som fanns. Det fanns även hörlurar där man kunde lyssna på information om olika saker. Tyvärr var inte detta på barnens nivå, vilket hade varit gynnsamt för att barnen lätt skulle kunna lyssna på något som de anser vara intressant. Även denna utställning hade kunnat vara starten på ett tema om barnen visade intresse för det. Genom att samtala om hur människor levde förr i tiden skulle kunna väcka många tankar hos barnen. Hur pratade man med sin kompis som bodde långt borta när man inte hade telefon? Det finns mycket att samtala om och arbeta vidare med.

När jag kom fram till det jag hade sett fram emot mest, Bockstensmannen, blev jag nästan lite nervös. Här hade jag inte varit sedan jag var åtta år och när var där med skolan. Jag tyckte att det både var spännande och läskigt som barn och nu i vuxen ålder blev jag väldigt fascinerad. Jag tror absolut att Bockstensmannen kan intressera 5-6 åringar i förskolan. Jag som pedagog hade nog velat börja prata med barnen och berätta sagor om Bockstensmannen för att barnen ska bli nyfikna. Jag skulle vilja att barnen innan besöket på fästningen fick komma med egna hypoteser om hur Bockstensmannen kan se ut nu efter flera hundra år. Efter besöket finns det mycket att tala om. Vem var Bockstensmannen? Hur såg det ut när han levde? Hur levde man förr? Detta hade kunnat bli ett projekt där jag som pedagog tillsammans med barnen kan skapa olika föremål som fanns på 1300- talet då Bockstensmannen levde. Under projektet finns stora möjligheter till att barnen får ta del av språk, matematik och estetiska lärprocesser. Något som jag ändå ser som problematiskt är att man i princip inte får röra någonting här inne och därför tror jag att det kan vara svårt att ta med en barngrupp hit. Om jag hade tagit hit en barngrupp hade jag varit noga med att samtala med barnen innan om att det är förbjudet att röra vissa konstverk inne på museet. Här är det ju också viktigt att samtala om varför barnen tror det är förbjudet. Eftersom Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 6) redogör nämligen att barn ska få bli medvetna om det egna kulturarvet känns det relevant att barn som framförallt bor i Varberg ska få uppleva Halland genom tiderna, då det tillhör Varbergs historia och på så vis får barnen ta del av kulturlivet. Jag tänker mig att efter ett besök hos Bockstensmannen vid Hallands Kulturhistoriska Museum kan leda till mycket sagor och berättelser om just Bockstensmannen. Hade det inte varit underbart om barnen helt utefter sina egna erfarenheter, tolkningar och fantasier fick hitta på en historia om Bockstensmannen, eller varför inte göra en historia tillsammans för att sedan skapa en värld utifrån berättelsen? 

Tyvärr rådde fotoförbud på Bockstensmannen därför finns endast en bild med en kort beskrivning av Bockstensmannen med här i bloggen!

Referenser:

[1] Ann-Katrin Svensson, Föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, Campus Varberg, 2015-01-19

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Välkommen till min blogg!

Hej och välkommen till denna blogg som kommer att föreställa en pedagogisk portfolio. Nu har jag börjat min sjätte och näst sista termin på förskollärarutbildningen och jag går med enorma framsteg mot en professionell yrkesroll.  Kursen som pågår nu och som kommer att fortlöpa under hela vårterminen har ett namn vid "Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation och matematik". Jag kommer att i denna blogg föra mina tankar, reflektioner och erfarenheter kring det som ingår i kursen och med kopplingar till föreläsningar, workshops samt relevant litteratur. Eftersom en uppgift i kursen handlar om att föra pedagogiska och didaktiska reflektioner i en digital portfolio har jag valt att öppna denna blogg som förhoppningsvis kommer fungera som ett stöd på vägen mot en professionell yrkesroll som förskollärare.

Jag tänkte även ta upp de kursmål som en del kommer att beröras i denna blogg:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling
• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen
• skriva och bearbeta texter enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och använda källhänvisningsteknik enligt Harvardsystemet
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma