Musikinspiration

De musikinslag som ingår i kurser berör följande mål i kursplanen:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser 
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10) beskrivs det att barn i verksamheten ska få hjälp att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser genom olika uttrycksformer och en av dessa uttrycksformer är musik.

Musik är någonting som ligger mig oerhört varmt om hjärtat, jag sjunger jämt och ständigt skulle jag kunna påstå, men däremot jag har ingen större kunskap kring musik. Jag har under hela utbildningen känt att jag vill använda mig mer av musik i förskolan, men känt mig alldeles för utsatt för att genomföra det på grund av att mina VFU platser inte har arbetat mycket med musik. Jag har även känt mig hämmad på grund av mina få musikaliska kunskaper, då jag inte sedan tidigare lärt mig spela något instrument. Men enligt Riddersporre och Söderman kan pedagogens positiva inställning till musik samt förmågan att våga bidra till en musikutvecklande miljö i förskolan och att pedagogen därför inte behöver vara speciellt utbildad inom ämnet för att detta ska vara genomförbart (Riddersporre & Söderman 2012, s. 38). Under vårterminen har vi haft två musikworkshops som gav mig mersmak till att använda mer musik i förskolan. Jag har aldrig upplevt att så kallade musikworkshops varit så lustfyllda och givande tidigare såsom dessa var. Det jag framförallt upplevde under dessa dagar var gemenskap, glädje och en frihet till att få prova allt även om man kände att man inte riktigt kunde. Men Lindahl [1] påpekade starkt att vi alla kan bara vi vill och vågar. Detta är jag säker på att ha påverkat att alla i seminariegruppen vågat prova det som Lindahl presenterade. Att även musikpedagogen hade ett förhållningssätt att hon var en av oss och inte satt med någon högre maktposition än oss studenter tror jag också gjorde sitt. På detta sätt kändes det som att vi studenter blev medskapare i musikstunderna. Eftersom att jag upplevde musikpedagogen som en av oss och att detta medförde att tillfällena blev mer lustfyllda och meningsfulla, känns det som en självklarhet att detta förhållningssätt bör användas i barngrupp. Körling (2012) menar att om en pedagog är där lärandet sker, gör samma saker som barnen och visar intresse för innehållet skapas intresse hos barnen och är jag som pedagog genuint intresserad av barnens intressen och idéer och bygger vidare på detta blir innehållet meningsfullt för barnen.   

Workshop 1

Under den första musikworkshopen med Lindahl fick jag med mig oerhört mycket inspiration som kan användas i förskolan. Vi gick framförallt igenom puls och rytm och hur detta kan användas i förskolan till olika sånger och ramsor. Lindahl visade hur man kan använda helnotspuls, halvnotspuls, fjärdedelsnot, åttondelsnot och sextondelspuls i barngrupp. Man kan arbeta med detta genom att använda sig av en trumma och pedagogen spelar de olika noterna. Jag som pedagog förklarar för barnen att när jag spelar gånot (fjärdedelsnot) så går vi. När jag spelar springnot (åttondelsnot) så springer vi och när jag spelar vilonoten (helnotspuls) så stannar vi upp och illustrerar att sova. Detta för att barnen i tidig ålder ska på ett roligt sätt få lära sig olika noter och takter. Lindahl förklarade dessutom att man lär sig musik genom att använda rörelse i sin kropp (rytmikmetoden). Musikalisk kunskap består av olika dimensioner och en av dessa dimensioner handlar just om kroppslig musikalisk kunskap, då det handlar om förmågan att uttrycka musik med sin kropp (Ferm Thorgersen 2012). Att använda kroppen till musik och sång tror jag är av stor betydelse för barns lärande inom musik. Det hela blir dessutom mer lustfyllt när man får använda sin kropp och ge uttryck med den. Även fler färdigheter kan övas i musikstunderna när kroppen får vara i rörelse, bland annat rumsuppfattning, kroppsuppfattning, koordination och samarbete.

Workshop 2 

Under den andra musikworkshopen gjordes först en återkoppling om puls, takt, rytm och noter. Detta var för min del betydelsefullt, då jag själv har och har haft svårt för att skilja på vad som faktiskt skiljer puls och takt. Lindahl (2) redogjorde att pulsen är musikens hjärtslag eller motor som ständigt går i en låt och som alltid är jämn i en låt. Men takten handlar om att man kan dela upp pulsen i olika taktarter, exempelvis i halvnotspuls eller fjärdedelspuls. För min egen del fick jag en större klarhet i detta, även om det fortfarande är lite klurigt. Men varför är då detta något som jag än idag anser vara klurigt? Jag tror det har att göra med att jag i min uppväxt har bristande erfarenheter av att på ett lustfyllt sätt arbeta med puls och takt i musik. Som pedagog vill jag inte riskera att barnen får samma erfarenheter som mig. Därför tänker jag i min professionella yrkesroll som förskollärare att barnen ska få möjlighet att få möta musik på ett sätt att de tränar den strukturella musikaliska kunskapen som handlar om musikens uppbyggnad (Ferm Thorgersen 2012, s. 70).

Till den andra musikworkshopen skulle man i par eller en och en planera en musikaktivitet som kan användas i förskolan. Vi skulle utgå ifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Jag skulle alltså tänka vad jag vill göra med gruppen, vad för övningar, sånger, material eller lekar? Hur ska jag genomföra det hela? Samt varför jag vill göra detta, vad är det barnen övar? Den aktivitet jag ville göra på musikworkshopen kallar jag Inbrottstjuven. Denna aktivitet fick jag inspiration av en annan student i höstas som då gick sista terminen av förskollärarutbildningen. Studenten hade VFU samtidigt som mig på samma avdelning och genomförde denna aktivitet i barngruppen och den visade sig vara oerhört uppskattad av barnen. Aktiviteten går ut på att det finns en skatt på ett specifikt ställe i rummet samt ett inbrottslarm som då är barnen med varsitt instrument av olika slag. Barnen turas om med att ha rollen som inbrottstjuv och tjuven ska smyga sig fram till skatten och när tjuven snuddar vid skatten går inbrottslarmet. Detta är ett lustfyllt sätt att introducera instrument för barn. För att variera svårighetsgraden av denna aktivitet har jag utvecklat den genom att de barn som agerar inbrottslarm kan hålla en viss takt med låg tonhöjd med instrumenten tillsammans under tiden tjuven smyger sig fram till skatten. Och när tjuven tar i skatten sätts inbrottslarmet igång och barnen får spela högt. Detta för att barnen å ena sidan ska få öva dynamiken och på att hålla takten å andra sidan öva koncentrations, koordinations och samarbetsförmåga. Denna aktivitet medför även en enorm spänning i barngruppen, både för inbrottslarmet och för inbrottstjuven. En sak jag upptäckte under VFU perioden när den andra studenten gjorde denna aktivitet med barnen var att leken även inrymde drama. Vissa barn gick verkligen in för sin roll som inbrottstjuv och dramatiserade på ett vis som gjorde det hela ännu mer spännande för alla parter. Jag tror att denna aktivitet går hem hos de flesta åldrarna i förskolan men att man som pedagog måste vara kreativ och flexibel för att anpassa aktiviteten efter barnens ålder och erfarenhet.

En annan sak som jag tycker har varit oerhört bra med musikinslagen är att musikpedagogen har varit så personlig i sitt sätt att lära ut och startat workshoparna genom att på ett lekfullt sätt försöka lära sig varje students namn. Att starta en musikstund på detta sätt gjorde att varje enskild individ blev sedd, vilket annars är ovanligt förekommande på högskolan enligt mig. Detta stärker varje individ och ger en större tillit till ledaren. Enligt Körling (2012) har just namnet en stor del av identiteten och identiteten stärks om barn blir välkomnade med sitt namn. På musikworkshoparna gav Lindahl flera exempel på olika sånger som kan användas för att benämna varje barn och den som jag fastnade för mest och där barnen också blir mer delaktiga är Nu ska vi spela på trumman. Trumman skickas här runt till varje barn som får spela på trumman samtidigt som de andra sjunger visan och lägger till barnets namn som spelar på trumman.

På detta sätt som Lindahl har presenterat musikstunder för oss kan jag även koppla till Pokkas [2] metafor om att ha på sig sin professionella ”yrkesrock” men att inte stänga den helt. Det handlar om att man ska ha med sin personlighet och sitt hjärta i yrkesrollen men att detta ska vara inom ramen för vårt pedagogiska uppdrag. Detta är ett sätt att hålla mig professionell som förskollärare. Jag tror att det medför meningskapande för barnen men också för pedagogerna. Det tyckte jag var ett fint sätt att avsluta detta blogginlägg..

Referenser:

[1] Karin Lindahl Musikworkshop, Campus Varberg 2015-01-23 & 2015-02-02


[2] Helena Pokka Föreläsning Konflikthantering, Campus Varberg 2014-12-19

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I: Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442