Museibesök – Lekstäver & orddjur och Bockstensmannen

Kursmål som berörs:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Lekstäver och Orddjur

I lördags begav jag mig till fästningen i Varberg för att besöka Hallands Kultrurhistoriska Museum. Jag började med att gå till en utställning speciellt riktad till barn som heter Lekstäver och orddjur. Tips till er som vill besöka denna utställning är att gå så snarast möjligt då den endast håller på till och med 1 februari (se http://www.museumhalland.se/ ). När jag kom in i lokalen var det som att komma till ett hav med bara massa bokstäver och ord i alla dess former. Det fanns ord och bokstäver på väggar, som klossar, som klockor, som gåtor med mera.  Under tiden jag gick runt där inne försökte jag hela tiden tänka på hur det skulle kunna vara att ta med en grupp med förskolebarn hit och vad jag hade kunnat hitta på tillsammans med dem. Jag såg framför mig hur barnen springer till bokstavsklossarna som låg i mitten av rummet och börjar leka med dessa. Något jag uppmärksammade med dessa bokstavsklossar var att de endast fanns bokstäver i versaler. Överlag så var det de versala bokstäverna som dominerade utställningen. Detta tycker jag är synd, eftersom Ann-Katrin Svensson [1] beskriver att barn lättare lär sig känna igen ord med gemena bokstäver (helordsmetoden). Ord med gemena bokstäver hjälper ögat att läsa av ordet då bokstäverna går upp och ned och det är på så vis enklare att se ordbilderna eftersom det skiljer sig mer än i ord med endast versala bokstäver. Jag tycker även att det borde ha funnits mer exemplar av varje bokstav eftersom jag tror att barnen hade tyckt om att skriva med dessa och därför ska alla barn ha möjlighet att skriva exempelvis sitt namn utan att bokstäver fattas.

Att arbeta och leka med bokstäver är något som jag har uppfattat att många barn i 4-5 års ålder bara älskar. Därför tänker jag att en utställning som Lekstäver och orddjur hade varit ypperlig om man i förskolan arbetade med tema bokstäver och varje vecka introducerade en ny bokstav för barnen. Man hade kunnat starta hela temat på denna utställning och introducerat första bokstaven i alfabetet. Jag som pedagog hade exempelvis velat ge barnen i uppdrag att leta reda på så många A som de kan hitta i rummet. Eller så hade denna utställning varit passande vid en avslutning av tema bokstäver, då man under en tid hade arbetat med alla bokstäver i alfabetet. Som avslutning hade jag kunnat ta med barnen hit och jag hade observerat för att se vad barnen lockades till och var mest intresserade av först och främst. Sedan hade barnen i smågrupper kunnat få uppdrag att tillsammans försöka hitta ord som börjar på första bokstaven i varje barns namn. För att få in dokumentationen och göra barnen delaktiga kan barnen även få i uppdrag att fota de ord som de hittar.

"Förskollärare ska ansvara för att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas" (Lpfö 98, rev. 2010, s. 15). 

Tillsammans kan vi sedan försöka ljuda orden som barnen har dokumenterat och samtala om vad varje ord är för något. På detta sätt utvecklar barnen inte endast sin fonologiska medvetenhet genom att ljuda orden, utan deras ordförråd utvecklas också. Enligt Svensson är den fonologiska medvetenheten och ett stort ordförråd två viktiga kompetenser inför läs och skriv inlärningen.     

Halland genom tiderna

Vidare gick jag och utforskade utställningen Halland genom tiderna och handlar om Hallands historia och det fanns mycket som jag tror barnen hade tyckt varit roligt att utforska. Jag tyckte att det mest var i barnens nivå så att de lätt kunde få utforska de olika föremålen som fanns. Det fanns även hörlurar där man kunde lyssna på information om olika saker. Tyvärr var inte detta på barnens nivå, vilket hade varit gynnsamt för att barnen lätt skulle kunna lyssna på något som de anser vara intressant. Även denna utställning hade kunnat vara starten på ett tema om barnen visade intresse för det. Genom att samtala om hur människor levde förr i tiden skulle kunna väcka många tankar hos barnen. Hur pratade man med sin kompis som bodde långt borta när man inte hade telefon? Det finns mycket att samtala om och arbeta vidare med.

När jag kom fram till det jag hade sett fram emot mest, Bockstensmannen, blev jag nästan lite nervös. Här hade jag inte varit sedan jag var åtta år och när var där med skolan. Jag tyckte att det både var spännande och läskigt som barn och nu i vuxen ålder blev jag väldigt fascinerad. Jag tror absolut att Bockstensmannen kan intressera 5-6 åringar i förskolan. Jag som pedagog hade nog velat börja prata med barnen och berätta sagor om Bockstensmannen för att barnen ska bli nyfikna. Jag skulle vilja att barnen innan besöket på fästningen fick komma med egna hypoteser om hur Bockstensmannen kan se ut nu efter flera hundra år. Efter besöket finns det mycket att tala om. Vem var Bockstensmannen? Hur såg det ut när han levde? Hur levde man förr? Detta hade kunnat bli ett projekt där jag som pedagog tillsammans med barnen kan skapa olika föremål som fanns på 1300- talet då Bockstensmannen levde. Under projektet finns stora möjligheter till att barnen får ta del av språk, matematik och estetiska lärprocesser. Något som jag ändå ser som problematiskt är att man i princip inte får röra någonting här inne och därför tror jag att det kan vara svårt att ta med en barngrupp hit. Om jag hade tagit hit en barngrupp hade jag varit noga med att samtala med barnen innan om att det är förbjudet att röra vissa konstverk inne på museet. Här är det ju också viktigt att samtala om varför barnen tror det är förbjudet. Eftersom Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010, s. 6) redogör nämligen att barn ska få bli medvetna om det egna kulturarvet känns det relevant att barn som framförallt bor i Varberg ska få uppleva Halland genom tiderna, då det tillhör Varbergs historia och på så vis får barnen ta del av kulturlivet. Jag tänker mig att efter ett besök hos Bockstensmannen vid Hallands Kulturhistoriska Museum kan leda till mycket sagor och berättelser om just Bockstensmannen. Hade det inte varit underbart om barnen helt utefter sina egna erfarenheter, tolkningar och fantasier fick hitta på en historia om Bockstensmannen, eller varför inte göra en historia tillsammans för att sedan skapa en värld utifrån berättelsen? 

Tyvärr rådde fotoförbud på Bockstensmannen därför finns endast en bild med en kort beskrivning av Bockstensmannen med här i bloggen!

Referenser:

[1] Ann-Katrin Svensson, Föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, Campus Varberg, 2015-01-19

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket