Musik som pedagogiskt verktyg

Kursmål som berörs: 

• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

En musikförmiddag

Nedan beskrivs ett exempel på hur jag som pedagog skulle vilja lägga upp en musikstund med barn i förskolan.

I en grupp med barn i femårsåldern är det tänkt att en musikstund på 30 minuter ska genomföras på en förmiddag mitt i veckan. Barnen ska samlas vid den klassiska samlingsplatsen i en ring där jag som pedagog tar fram en trumma och börjar berätta att vi ska spela på gitarren idag. Barnen kommer förmodligen berätta att det inte är en gitarr utan en trumma och därefter blir det förhoppningsvis samtal och diskussioner kring trummor och instrument. Därefter är tanken att vi ska sjunga en låt som Lindahl [1] tog upp på sin workshop, vilken heter Nu ska vi spela på trumman och trumman skickas runt i ringen och då nämns varje barns namn. Enligt Lindahl är detta jag-stärkande för barnen samt att de får prova på att slå på trumman och öva att på att hålla takten och eventuellt samtidigt sjunga. Holmberg (2012) nämner också att när instrument används tränas både tempo och dynamik i musiken. Genom denna sång med trumman vill jag även skapa en känsla av gemenskap i gruppen och Holmberg bekräftar att sång är något som faktiskt skapar gemenskap.     

När jag som pedagog har fått tillbaka trumman efter ett varv i ringen slutar jag spela och här tänkte jag introducera halvnot, fjärdedelsnot och åttondelsnot. Och dessa introduceras för barnen utifrån Lindhals workshop då hon förklarade att dessa kan presenteras för barn som klivnot (halvnot), gånot (fjärdedelsnot) och springnot (åttondelsnot). Detta kommer jag göra genom att spela fjärdedelsnot, halvnot och åttondelsnot på trumman för barnen och sedan kommer jag berätta vad varje takt kallas för och samtala med barnen om varför de kallas som de gör. Efter det får barnen testa att gå, springa och kliva när jag spelar på de olika takterna. Och sedan får barnen reda på att de nu ska lyssna hur jag spelar på trumman och sedan gå, kliva eller springa beroende på vilken taktart jag spelar. Barnen får även reda på att när jag endast slår en gång hårt i trumman så ska barnen frysa som exempelvis en arg staty. Sedan får varje barn spela på trumman i de olika takterna och innan får barnen säga vad de vill att alla ska frysa som och här kan barnen använda sin fantasi helst fritt. Kan man frysa som en groda? Denna övning vill jag göra med barnen för att de framförallt ska få utveckla strukturell kunskap i musiken. Ferm Thorgersen (2012) beskriver strukturell musikalisk kunskap som kunnande om bland annat rytm, tonhöjd, tempo, styrka och klang. Tanken med att barnen ska få röra sig till de olika takterna beror på att Lindahl redogjorde att det är lättare för barn att lära musik med hjälp av kropp och rörelse. Att alla barn själva får prova att trumma och bestämma vad alla ska frysa som beror på att även detta är jag-stärkande. Det kan kopplas till existentiell musikalisk kunskap som är en annan dimension av musikalisk kunskap. Existentiell musikalisk kunskap handlar bland annat om identitetsformation och därmed att känna att man kan hantera musik (Ferm Thorgersen 2012). En annan sak som jag vill att denna aktivitet ska öva hos barnen är deras gehör, att de lär sig lyssna på vad för takt som faktiskt spelas på trumman och använda den rörelse som passar bäst in på takten samt att de måste lyssna noga för att höra när det hårda slaget kommer då barnen måste frysa som något. Barnen får alltså öva sin auditiva perception. 

Som avslutning på denna musikstund kommer jag räkna in barnen i tre grupper. Varje grupp kommer få sin egen rytm som jag spelar på trumman och barnen får tillsammans i gruppen öva in en rörelse som passar till deras rytm. Detta kommer att övas några gånger så barnen blir relativt bekanta med deras rytm och rörelse. Jag kommer tala om för barnen att när jag spelar en grupps rytm så måste de i gruppen själva lyssna så att de hör när deras rytm kommer. Och när alla i gruppen har ställt sig upp och gjort sin rörelse så får de fortsätta med rörelsen på vägen mot hallen då vi efter musikstunden ska gå ut på gården. Denna aktivitet vill jag göra för att barnen dels ska få samarbeta med varandra i gruppen men framförallt vill jag att de även här ska få träna sin auditiva perception, då de måste lyssna noga för att de ska känna igen just deras rytm. Och detta kan relateras till det som Ferm Thorgersen (2012) beskriver om akustisk musikalisk kunskap. Genom att barnen får använda sin kropp med rörelser till de olika rytmerna ges även dimensionen kroppslig musikalisk kunskap utrymme i denna aktivitet.

Möjligheter och hinder

Ehrlin (2012) anger att musik kan orsaka en känsla av otillräcklighet att utöva spel och sång och att detta även kan fortlöpa upp i vuxenlivet. Författaren beskriver att detta kan ha att göra med att många berövats sitt självförtroende inom musiken och att många ser på musik som en färdig produkt som kan genomföras på rätt eller fel sätt. Många pedagoger som har upplevt detta känner idag rädsla för att leda barn i musik just på grund av tvivel på sin egen kompetens, skriver Ehrlin. Detta är något som jag anser är viktigt att tänka på som pedagog i arbetet med barn för att de inte ska få samma upplevelse av att inte kunna, vilket kan sätta livslånga fotspår och inte bara när det gäller musik. Därför tror jag det är viktigt att även pedagogerna i verksamheterna får utveckla en känsla av att de kan och vågar och detta tror jag medför att barnen blir smittade av pedagogernas känslor.

Jag tror det finns oerhört mycket möjligheter med musik och rytmik som verktyg i barns lärprocesser. Genom att barn får utveckla sin kroppsliga musikaliska kunskap, då barn på olika sätt får uttrycka musik med kroppen, finns ett samband med att barnen även får öva motoriska färdigheter och utveckla kroppsuppfattningen. Dimensionen existentiell musikalisk kunskap innebär att med hjälp av musik lära sig hantera livet samt att om får en känsla av att musik tillhör deras liv formas även barnens identitet (Ferm Thorgersen 2012). Jag anser att språk är något som verkligen utvecklas i mötet med musik. Och i Ehrlin (2012) beskrivs det att om musik äger rum i sociala sammanhang främjas även språket. Musik och sång kan även vara ett gott hjälpmedel för att utveckla flerspråkiga barns svenska och även stärka dem i sin identitet genom att sjunga sånger på barnens modersmål. Ehrlin beskriver också att planerade musiklekar och aktiviteter leder till att dessa inspirerar och influerar barnens fria lek på förskolan. På Lindahls [2] workshop framgick det att med hjälp av musik tränar barn även många andra färdigheter såsom koordination, perception, matematik, röst, koncentration, minne, balans och samarbete. Jag tänker själv på hur mycket man som barn har lärt sig genom musiken. Exempelvis vet jag att det var genom sången En elefant balanserade som gjorde att jag lärde mig talraden upp till tio. 

Spontana situationer med musik och rytm

Utifrån egna erfarenheter är musik och rytm verktyg som är oerhört bra att ha med sig i olika vardagssituationer i förskolans verksamhet. När barn är uppe i varv och man som pedagog har svårt att få barnen att blir lugna eller om man bara vill ha barnens uppmärksamhet, har jag sett andra pedagoger som lyckats genom att börja sjunga och spela på ett instrument. Detta är något som jag kommer ta med mig och använda mig av i min blivande roll som förskollärare. Ibland har jag också märkt att barn som spontant börjar sjunga vid matbordet blir nedtystade av pedagogerna på grund av att det ska vara lugn och ro runt matbordet och dessutom uppkommer en känsla av irritation hos pedagogerna. Jag kan absolut förstå pedagogernas resonemang när det gäller lugn och ro runt matbordet. Men enligt Ehrlin (2012) framställs barns musikaliska spontanitet som betydelsefull att ta vara på. Det beskrivs även att barns språk och kommunikation i mötet med omvärlden redan som nyfödda utgår ifrån uttryck som ljud, rytmer och rörelser och det gäller att de vuxna bemöter barnen musiskt för att de ska utveckla dessa uttryck. Med detta i åtanke känns det viktigt att med ett positivt förhållningssätt bemöta barnens spontanitet vid exempelvis matbordet genom att bekräfta barnet och det barnet sjunger och att ge förslag om att fortsätta sjunga på sången efter måltiden.  

Referenser

[1][2]Karin Lindahl Musikworkshop, Campus Varberg 2015-01-23 & 2015-02-02

Ehrlin, Anna (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I: Musik Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I: Musik Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden – sång, spel och rörelse. I: Musik Körling, Anne-Marie. Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket