Barns rätt till kommunikation

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

"Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar" (Lpfö 98, rev 2010, s. 5).

Carlsson [1] beskriver att kommunikation är något som kräver en sändare och mottagare och att alla barn har rätt till att kommunicera, då kommunikation är en grundläggande mänsklig rättighet. Men det man inte alltid tänker på är att talet endast är ett sätt att kommunicera på. Det är viktigt att hela tiden tänka på som förskollärare att barn kommunicerar på så många olika sätt och bara för att talet är det som passar mig allra bäst att kommunicera på, betyder inte det att alla kan/vill kommunicera genom talet. Som förskollärare bör jag därför ha kännedom och kunskap kring olika kommunikationshjälpmedel för att kunna erbjuda barnen det kommunikationssätt som passar dem bäst.  
Carlsson [2] tar upp ett kommunikationsredskap som jag fastnade extra mycket för, vilket är TAKK. TAKK står för "tecken som alternativ och kompletterande kommunikation" och fungerar som stöd till talet för dem som känner att talet inte alltid räcker till eller för att förstå det talande språket. TAKK skiljer sig alltså på så vis från teckenspråket, "de dövas språk" som det också kallas för.

Det som är så bra med TAKK är att den aldrig hämmar den talande språkutvecklingen, utan TAKK stärker den. Därför är det av fördel att arbeta med TAKK med hela barngruppen, även med dem som inte har språksvårigheter. Carlsson [3] berättar nämligen att TAKK är ett kommunikationsredskap som enligt forskning utökar barns ordförråd. Tillsammans kan man lära TAKK med barnen genom lekar, spel, böcker samt att sätta upp bilder på förskolan med tecken på saker i verksamheten. Att arbeta med TAKK med hela barngruppen synliggör för barnen på detta sätt att det finns många andra sätt än talet att kommunicera på.

Jag har aldrig arbetat med TAKK förut ute i verksamheten, men det är något jag absolut skulle vilja lära mig och utöva i verksamheten. Jag insåg under föreläsningen/workshopen att det är svårt att lära sig tecken, därför skulle jag inte tveka att ta chansen om jag fick möjlighet till fortbildning inom TAKK i framtiden. Självklart går det att lära sig på egen hand tillsammans med barnen men då är det viktigt enligt Carlsson [4] att börja enkelt inom ett visst område, exempelvis med frukter som dagligen äts i förskolan för att sedan bygga vidare därifrån. Det finns även många roliga böcker, appar och hemsidor som man kan ta hjälp av och arbeta med i förskolan.

Tryck på länkarna för många bra tips och idéer hur du kan arbeta med tecken i förskolan:
- Teckna
- TeckenHatten

Referenser:

[1] [2] Camilla Carlsson, Föreläsning/Workshop: Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, 2015-02-05.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Kursmål:

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter