Att intressera barn för läsning och skrivning

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Helordsmetoden

Helordsmetoden har jag nämnt kort i tidigare inlägg och jag tänkte även ge en relativ kort beskrivning av metoden igen med både fördelar och nackdelar för att ge en större förståelse av den. Helordmetoden är en analytisk metod för att intressera barn för läsning och skrivning. Med analytisk metod utgår man från helheten och förståelsen för läsningen står i centrum. Helordsmetoden går ut på att barnen övar sig på att känna igen ordens ordbilder då de ser olika ord. När man arbetar med helordsmetoden är det viktigt att arbeta med gemena bokstäver, detta på grund av att gemener går upp och ned och på så vis blir ordbilden tydligare. Detta har med ögat att göra, när bokstäverna går upp och ned måste ögat arbeta mer och följa bokstäver än om ordet har versala bokstäver, exempelvis boll och BOLL (Lindö 2009). Med hjälp av helordsmetoden kan barnet känna igen ordets ordbild och på så vis läsa av vad det är för ord. Men helordsmetoden handlar egentligen inte om att lära barnen att läsa utan att lära sig känna igen bokstäverna, beskriver Svensson [1] på sin föreläsning.

Detta är något som kan arbetas med i förskolan genom att exempelvis leka med barnens namn. Sätt upp alla barnens namn inplastade på en tavla så att de lätt går att flytta på tavlan. Genom att para ihop barnens namn med varandra utifrån olika aspekter lär sig känna igen barnens olika namn. Som pedagog kan man ställa frågor till barnen som: Vilka namn har prickar? Finns det några namn som har bokstäver som går upp/ned? Vilka namn har runda cirklar i sina namn?

Ett annat sätt att använda helordsmetoden kan vara att använda memorykort med för barnen välkända och gärna omtyckta ord på. Det går att börja med mycket få kort om barnen är ovana vid ordbilder men det går sedan att bygga på utefter barnens erfarenheter (Svensson 2005). Detta är något som jag kan tänka mig att arbeta med i min kommande roll som förskollärare. Man vet ju att de flesta barn älskar memory och finns dessutom för barnen populära ord eller saker kan jag tänka mig att memoryt lockar ännu mer och bidrar till ökat intresse för läsning och skrivning.  

Det som är positivt med helordsmetoden är att det går att börja att arbeta med den när barnen är mycket små. Barnen blir även tidigt introducerade för bokstäver samt att de lär sig känna igen ordbilder och kan på så vis läsa av vad det är för ord. Några nackdelar med helordmetoden är att metoden kan enligt Svensson (2005) vara utpekande för vissa barn. Metoden kan även leda till att barnen gissar mycket eftersom att vissa ord har samma ordbild. Helordsmetoden vilar dessutom inte på vetenskaplig grund. Samtidigt kan jag känna att inte allt behöver vila på en vetenskaplig grund, det viktigaste är ju att vi som pedagoger ser att metoden leder till intresse för läsning och skrivning hos barnen och att det på så vis utvecklar barnen i deras språkprogression.

Ljudningsmetoden

Ljudningsmetoden är en syntetisk metod som innebär att barnen lär sig ljud för ljud samtidigt som de kopplar ihop ljudet med en bokstav ur alfabetet. Att kunna sammankoppla ett språkljud med rätt bokstav är nämligen grundläggande för läsinlärningen. Inlärning genom ljudningsmetoden utgår från beståndsdelarna i ord som sedan sätts samman till ord eller satser. Bokstaven man ska arbeta med presenteras och arbetet startar oftast med en presentation av bokstavens ljud. Pedagogen kan därefter tillsammans med barnen göra en ljudanalys genom att lyssna vart ljudet förekommer i olika ord. När barnen har lärt sig bokstäverna och dess ljud kan de börja ljuda samman olika bokstäver. Arbetet går alltså ut på att arbeta med delar som sedan sätts tillsammans och bildar ett ord [2].

Några fördelar med ljudningsmetoden är att den är vetenskaplig belagd, att den leder till säkerhet i avkodning och stavning hos barnen och att den ökar ordförrådet och den fonologiska medvetenheten (Svensson 2005). Jag tycker att detta är en oerhört bra och framförallt rolig metod för att göra barnen intresserade av läs och skrivinlärning. Men det finns också några nackdelar och det kan vara att barnen kan bli förvirrade om det förekommer för mycket språkljud samtidigt och att läsandet kan bli mekaniskt eftersom att innehållet i det som läses inte är i fokus.

Jag tycker att både helordsmetoden och ljudningsmetoden är bra, men det är viktigt att som pedagog inte fastna i en av metoderna och endast arbeta med den ena, utan för att barnen ska kunna utvecklas i sitt språk på bästa sätt och för att få lättare för läs och skrivinlärning anser jag att pedagoger bör kombinera den analytiska och syntetiska metoden för bästa resultat. Detta är något jag kommer tänka på i mitt arbete som förskollärare med fokus på barns lärande.  
.  

Referenser:

[1][2] Ann-Katrin Svensson, föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, Campus Varberg, 2015-01-15.

Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur