VFU uppföljning & GAKK

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
• tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

För någon vecka sedan hade vi VFU-uppföljning, där vi visade upp våra didaktiska material som vi hade använt oss av under praktiken. Det var enormt roligt att höra vad mina klasskamrater hade gjort och jag är så imponerad över vilka duktiga och kreativa blivande pedagoger jag har till klasskamrater. Det var många didaktiska material som jag fastnade för, dock fick jag inte med alla på bild, därför kan jag inte visa alla kloka material och idéer i min video nedan. Filmen är gjord i appen "Puppet Edu", och den tog jag del av under praktiken, då barnen gjorde filmer inför ett kommande föräldramöte. Barnen lärde mig hur appen fungerade och vi gjorde filmerna tillsammans. Visst är det underbart att vi lär av varandra och att barnen får känna att de kan lära oss vuxna ibland också. Jag tänker mig att barnen växer som individer när de får dela med sig av sina kunskaper och lära andra människor och i detta fall en vuxen. Detta kan kopplas till John Deweys (Arnér 2009) syn på barn då han menar att barn växer i samspel med andra och att barn behöver vuxna lika mycket som vuxna behöver barn för att utvecklas. När jag själv får chansen att lära eller förklara för någon annan om något som erövrats utvecklas inte bara det jag lärt mig utan min självkänsla och mitt självförtroende stärks. Alla bör därför få uppleva denna underbara känsla! Detta borde även kunna kopplas det Körling beskriver om att få vara i sitt kunnande ett tag och få leva på känslan som infinner sig när man kan något (Körling 2012). 

Något som jag fastnade extra mycket för under VFU-uppföljningen och som tyvärr inte kom med på bild, är att göra något så (enkelt?) didaktiskt material som sagobilder/bilderkort och använda i barngrupp. Några i klassen har haft liknande idéer med sagokort genom att låta barnen använda bilderna till att berätta en saga och sedan arbeta vidare med barnens sagor och tankar på olika sätt till ett tematiskt arbete. Sagobilder är ett utmärkt didaktiskt material som går att arbeta vidare med på så många olika sätt och inte bara till sagor, utan det går att göra andra lekar med dem, exempelvis Kims lek, Vad ska bort eller att barnen får ta ett kort och utan att visa sina kompisar ge barnen beskrivande ledtrådar. Min klasskamrater hade bland annat skapat en bok utifrån sagan de gjort och även återskapat berättelsen i en värld med olika material till hjälp. Tänk vad barnen när de använder fantasin utvecklar språket genom att arbeta med på detta sätt. På flera ställen står det i förskolans läroplan att barnen ska få möjlighet att utveckla den verbala kommunikationen och även få chans att utveckla sin skapande förmåga i olika uttrycks former (Lpfö 98
, rev. 2010). Men jag menar också genom att arbeta på detta vis i förskolan kan även barn som inte har möjlighet till verbal kommunikation delta genom att använda sig av exempelvis GAKK eller TAKK som kommunikationsverktyg. Eller om man bara vill lyssna på och skapa utifrån sagan går också bra. Det viktigaste är att alla barn känner att de är en tillgång i barngruppen och att alla som vill får vara med. Verksamheten ska enligt förskolans läroplan vara en plats för alla barn oavsett om barnen är i behov av särskilt stöd (Lpfö 98, rev. 2010, s. 5).

Just GAKK är något som jag fastnade extra mycket för under Camilla Carlssons [1] föreläsning då hon tog upp kommunikationsverktyget som  betecknas GAKK och som är en förkortning för "Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation". Enligt Heister Trygg (2005) är GAKK ett redskap där visuella hjälpmedel och bilder används för kommunikation, då det verbala språket inte är tillräckligt för att kommunicera. Carlsson redogör även under sin föreläsning om att kommunicera på förskolan med Tydliggörande Pedagogik. Inom denna pedagogik finns fyra aspekter som är viktiga att tänka på för att göra tillvaron begriplig och hanterbar för alla barn. Tid är en aspekt och betyder att vara tydlig angående när någonting slutar, hur länge något ska hålla på samt vad som kommer att hända sedan. Rummet/Miljö handlar om att tydliggöra var barnen ska vara eller exempelvis var barnen ska hänga upp jackan. Aspekten Person innebär att göra det tydligt för barnen vilka de ska vara med och vem av pedagogerna som ska följa med på exempelvis utflykten. Till sist finns aspekten Innehåll som innebär att tydliggöra för barnen vad de ska göra och hur de ska göra. För att ta hänsyn till dessa fyra aspekter och göra tillvaron tydlig för barnen kan man då använda sig av bilder i förskolan. Ett tips är att använda sig av en app som heter "Om en bild", där man som pedagog kan göra en bildserie inför dagens aktiviteter eller bara dagens ordning. I denna app kan man både använda sig av text och ljud och hämta bilder från nätet på exempelvis papunet eller så kan man ta egna bilder och använda. Denna app är någonting jag kommer ta med mig och använda mig av i min kommande roll som förskollärare då den även går att använda för att arbeta med flerspråkighet och med ljudningsmetoden. En annan sak som är positivt med appen är att barnen kan vara med och göra bildserierna. Detta är även ett bra sätt för att ge barnen inflytande i verksamheten då de kan få vara med och påverka hur dagen ska se ut. Arnér beskriver om barns inflytande att om vi pedagoger bejakar barnens initiativ så växer barnen med det förtroende de får samt att de utvecklas i fantasin och leken (Arnér, 2009).

På min praktikplats finns ett barn som har kommunikation och impulssvårigheter och pedagogerna har med hjälp av en specialpedagog fått tillgång till bilderschema som hjälper barnet i olika situationer. Det märks att detta hjälper barnet i fråga, då barnet kan titta på bilderschemat för att veta vad barnet ska göra efter exempelvis lunchen. Men det jag kan se som problematiskt i detta är att barnets användande av dessa GAKK bilder känns utpekande för just detta barn. Jag själv som pedagog hade velat arbeta med dessa bilder som något som genomsyrar hela verksamheten för alla barn och även för pedagoger. Även om pedagogerna har varit noga med att påpeka för alla barn att barnet ifråga är i behov av dessa bilder och att alla barn har accepterat detta skulle jag se det som en fördel om alla barn fick tillgång till användande av mer tydliggörande pedagogik genom bilder. Eftersom Heister Trygg (2005) beskriver att omgivningens syn på användande av bilder har stor betydelse och om omgivningen svarar på kommunikativa försök utvecklar barnen goda kommunikativa förmågor. Därför ser jag det viktigt att alla barn lär sig användandet av bilder som kommunikation. Dessutom menar Carlsson [2] att alla barn bör ha tillgång till bilder då detta gör vardagen tydligare och enklare hos barnen, samt att det utvecklar språket. Med detta menar jag att användandet av bilder i förskolan kan på sätt och vis bli negativt för barn om det används på fel sätt så att det blir utpekande för vissa barn. Om alla barn lär sig använda GAKK utvecklar barnen språket och dessutom får de ett nytt sätt att kommunicera på. De barn som inte har den verbala kommunikationen kan också göra sig förstådda och kan lättare delta i olika sammanhang med sina kompisar i verksamheten. Här kan man verkligen tala om inkludering.  

Referenser:

[1] [2] Camilla Carlsson, Föreläsning: Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv GAKK, Campus Varberg, 2015-05-19

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Heister Trygg, Boel (2005). GAKK: grafisk AKK : om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK)

Körling, Anne-Marie (2011). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442