Kursmål som berörs:
- redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål
Viktiga aspekter vid flerspråkighet
I Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010. s, 7) står det att barn med annat modersmål än svenska lär sig det svenska språket bättre och utvecklar kunskaper inom andra områden om barnet får chansen att utveckla sitt modersmål. Utifrån det som läroplanen redogör för kommer jag nedan att beskriva några faktorer som är viktiga att tänka på, vilka påverkar barns språkprogression i förstaspråket. Även hur jag som förskollärare kan handla för barns språkprogression kommer att tas upp här.Barnets ålder har en enorm betydelse för hur barnet tar till sig ett nytt språk. Ju yngre ett barn är när det kommer till Sverige, desto lättare har barnet att lära sig det nya språket. Detta har med hur hjärnan fungerar i de olika åldrarna. Hjärnan fungerar bättre ju yngre barnen är när de lär sig ett nytt språk. Fram till barnet har nått åldern 12 tar det mycket längre tid för barnet att ta till sig och lära sig ett nytt språk. Kommer ett barn till Sverige i femårsåldern är det viktigt att jag som pedagog arbetar medvetet med implicit språkinlärning med barnet, som innebär en omedveten språkinlärning hos barnet men som en medveten inlärning hos pedagogerna. Den implicita språkinlärningen handlar om att arbeta medvetet med i barnets språkinlärning i alla vardagssituationer, då barnet inte själv är medveten om att det är just språket som tränas. Till skillnad från implicit språkinlärning så innebär explicit språkinlärning medveten språkinlärnings hos både pedagogen och barnet, som i skolan.
Barns attityd och motivation till att lära sig det svenska språket har stor betydelse för hur barnet tar till sig språket. Även föräldrarnas attityd och motivation har betydelse på grund av att det påverkar barnets attityd och motivation till att lära sig svenska. För att barnet ska utvecklas i språket måste nämligen barnet vara just motiverad. Som pedagog kan jag vara med barnet i leken för att visa hur viktigt det är att kunna ord och begrepp på svenska för att kunna delta i leken. Jag som pedagog kan även på ett schysst sätt tala med föräldrarna och förklara hur viktigt det är att de har en positiv attityd och motiverar barnet till att lära sig det svenska språket.
Den viktigaste faktorn som påverkar språkprogressionen hos förskolebarn är såklart pedagogerna. Det är bra att ställa sig frågan vad vi gör för språkstimulerande aktiviteter som utvecklar barnens andraspråk? Vårt ansvar som pedagoger är att stabilisera barnens tillvaro genom att kämpa för deras tid på förskolan, att återskapa trygghet och tillit, att stödja föräldrarna, att ge stöd till ett nytt socialt nätverk för familjen samt att uppmärksamma behov av särskilt stöd. Eftersom att friska barn lär bättre är vår uppgift att arbeta så att barnen mår så bra som möjligt. Vi ska se till att göra tillvaron för barnen begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen så att det blir lättare för barnen att ta till sig det svenska språket.
Den tid som barnen spenderar på förskolan är oerhört
betydelsefull då de kommer till Sverige. Barnen som kommer till Sverige från
andra länder har kanske flytt från ett krig eller dylikt och det kan därför
vara kaosartat i hemmet. Förskolan är då en plats för barnen som står för
struktur, normalitet och stabilitet, vilket är något barnen behöver när det är
kaos i familjen för att också ta till sig det nya språket. Ju mer tid barnen är på förskolan desto bättre. Jag som pedagog måste därför kämpa för
att barnet ska få så mycket tid på förskolan som möjligt. Barnens språk är även
väldigt sårbart. Detta kan visa sig då sommaren närmar sig och barnet har lärt
sig bra svenska och under sommaren kanske familjen för det mesta umgås med
andra familjer som talar samma språk och när barnet kommer tillbaka till
förskolan då sommarn är slut kan barnets svenska vara borta eller oerhört
begränsad. Med detta i åtanke är det viktigt att jag som pedagog talar med
föräldrarna om hur viktigt det är att barnet får tillgång till det svenska
språket och underhålla språket under tiden barnet inte är på förskolan. Det kan
göras genom svenska barnböcker eller ljudböcker om föräldrarna har svårt att
läsa på svenska. Jag som pedagog kan även föreslå att barnet regelbundet ska få
leka med svenska barn då språket tränas. Det är även viktigt att jag som
pedagog är förberedd på att barnet kan ha gått tillbaka i sin språkprogression
och arbeta mycket med språket då barnet kommer tillbaka på hösten.
Aktiviteter
Nedan kommer jag beskriva fyra språkutvecklande aktiviteter, två som är extra gynnsamma för barn med ytflyt och två som är till för att utveckla barns förstaspråk. Men först vill jag bara ge en kort förklaring av vad ytflyt innebär. När ett barn har ytflyt kan det betyda att barnet har bra uttal, grammatik och fraser. Men egentligen har barnet endast kunskaper i språket på ytan och det innebär att barnet har ett oerhört begränsat ordförråd. Enligt Skolverket (2012, s. 36) innebär ytflyt förmågan att samtala i vardagliga situationer och vi som pedagoger kan lätt bli "lurade" och tro att barnet har kommit långt i hela sin språkprogression men att barnet egentligen inte alls har gjort det. Ett barn med ytflyt kan exempelvis svara att det vill ha pasta på frågan om vad barnet vill ha att dricka. Som pedagog är det då viktigt att använda "exchange tone" i arbete med barnen, alltså ställa öppna frågor som är mer språkutvecklande. Om man som pedagog istället använder "teaching tone" som betyder att man beordrar vad barnet ska göra och som består av ja och nej frågor, så är det svårt att upptäcka om barnet faktiskt har ytflyt. Det är heller inte språkutvecklande för barnet.
Rim och ramsor är som de flesta vet bra för alla barns språkutveckling. Genom att
använda föremål och visuella bilder och koppla samman dessa med rimmen och
ramsorna så får barnen större förståelse. Att barn både får se och höra är bra
för ytflytet. Men när man använder sig av rim och ramsor som aktivitet som är
lämpliga för barn med ytflyt är det viktigt att använda sig av rim och ramsor
som har ord som betyder något och att även sätta samman dessa ord med föremål
eller visuella bilder. Det är alltså inte bra att börja med exempelvis ”ole
dole doff” – ramsan, eftersom orden i ramsan är nonsensord som inte betyder
något.
Att berätta en saga med hjälp av sagopåse för barnen och
ställa mycket öppna frågor där man går in på detaljer i sagan, exempelvis ”Hur tror ni Alfons och Molgan lärde känna varandra?” eller "Vad tror ni att Alfons gjorde igår?".
Med den typen av frågor så kan barnen inte bara härma och återberätta det vi
sagt utan måste tänka efter och komma med egna funderingar och idéer. När vi
arbetar med sagopåsar med flerspråkiga barn med ytflyt är det viktigt att arbeta
mycket med innehållet i sagan för att skapa en större förståelse hos barnen om
vad sagan handlar om. När vi arbetar med berättelser med flerspråkiga barn med
ytflyt är det bra att använda sig av exempelvis sagopåsar så att barnen både
får se och höra för att få en större förståelse.
En aktivitet som är utvecklar flerspråkiga barns förstaspråk
är att sjunga sånger och ramsor på barnens förstaspråk och på svenska (om det finns på båda språken). Det är
en fördel att göra detta med hjälp av en modersmålspedagog, men om ingen finns
att tillgå kan man använda sig av appar eller youtube där sångerna finns på
förstaspråken. Eftersom vi pedagoger
oftast inte kan barnens förstaspråk behöver vi ta hjälp utav modersmålslärare
eller teknik. Men självklart är det guld värt om det skulle finnas pedagoger på förskolan som talar samma språk som barnen och då gäller utnyttja detta.
Att arbeta med sagor och berättelser på barnens första språk
är språkutvecklande. Om det en modersmålslärare kan hen berätta sagorna för barnen, men finns ingen modersmålspedagog kan man ta
hjälp av äldre elever i skolan som kan komma till förskolan och berätta sagor
eller läsa böcker för barnen på deras modersmål. Detta är utvecklande både för
barnen på förskolan och för eleverna på skolan eftersom att de får träna sig på
högläsning på första språket. Om ingen av dessa finns kan man även här använda sig av ipaden där det finns sagor att söka upp på youtube.
Detta är språkutvecklande för flerspråkiga barn då de får lära sig nya ord i ett sammanhang i
samband med en berättelse och kan på så vis öka förståelsen.
Referenser:
Emma Almingefeldt, Föreläsning/workshop Flerspråkighet, Campus Varberg, 2015-02-19/26
- Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. 2. uppl. (2012). Stockholm: Skolverket
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar