Textil som pedagogiskt redskap i förskolan

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" 

(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Under denna termin har vi skrivit en inlämning om textil och vad för inställning man har till att använda textil som pedagogiskt verktyg. I detta inlägg tänker jag till en början redogöra några tankar utifrån det jag diskuterade i uppgiften för att sedan diskutera delar av de textilworkshops vi haft under våren. 
  
Sedan jag var liten har jag tvivlat på min textila kompetens vilket har medfört att jag inte vågat använda textil som verktyg i förskolan. Men efter att ha läst litteraturen om textil samt att ha fått en del kunskaper kring vissa textila tekniker kan jag nu känna mig redo för att utnyttja textil som pedagogiskt redskap i förskolan. Jag har även insett att jag som pedagog inte behöver vara bäst i textil för att skapa lärande kring det hos barnen. Jag tror det är viktigt att barnen får möta olika textila tekniker som ligger inom deras proximala utvecklingzon för att de sedan ska våga utöva sina textila kompetenser, samt känna att de faktiskt kan. Enligt Kupferberg (2013, s. 25) är det viktigt med en pedagogik som låter barnen utforska olika medier för att de ska få möjlighet att behärska dem. Att arbeta med textil handlar inte endast om det textila, utan det finns så mycket annat som också utvecklas. Textil kan då vara ett sätt att också förmedla något annat. Kupferberg skriver vidare att mer förståelse skapas kring det som ska läras ut med utgångspunkt i pedagogisk mångfald, då det innebär att utnyttja olika sorters medier (2013, s. 46). Jag menar då att textil kan vara ett av dessa medier. 

I ett textilprojekt var det meningen att barns matematiska och språkliga förmåga skulle vara i fokus (Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu 2010). Författarna beskriver att barnen utifrån detta projekt utvecklades i matematik och språk på ett sätt att de kunde använda dessa på en mer avancerad nivå. Barn i projektet hade berättat att de inte lärde sig mycket genom att endast härma andra. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu beskriver att det är det egna tänkandet för att lösa ett problem som utgör kärnan för ett genuint lärande. Detta kan jag relatera till mig själv, då jag utvecklas mer om jag på mitt egna sätt får fundera och lösa problem, men också med hjälp av andra såklart. 

Textiltryck

Under workshopen med textiltryck fick vi testa på textiltryck på olika sätt med olika material. Det var spännande att testa och se hur mycket material som kan utnyttjas i textiltryck. När jag kommer arbeta som förskollärare skulle jag vilja introducera textiltryck med fritt textiltryck för barnen. Fritt textiltryck innebär att måla fritt på tyget (Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu 2010, s. 25). Jag har inte sett att förskolor arbetar så mycket med textiltryck och därför skulle jag vilja börja med just fritt textiltryck med barnen. En studiekamrat till mig har arbetat med textiltryck på ett spännande sätt under sin praktik, då hon lät barnen gå på ett lakan med färg på fötterna i takt till olika noter som hon spelade på sin trumma. Barnen får här upptäcka skillnaden på lakanet då de gick med "gånot" eller med "springnot". En lustfylld och inspirerande aktivitet som jag skulle vilja testa på i min blivande yrkesroll. 

När man arbetar med fritt textiltryck beskriver Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010) att det är av fördel att endast arbeta med tre till fem barn åt gången. Men jag skulle dock vilja arbeta med alla barn på en avdelning eftersom jag tror att det kan skapa en känsla av gemenskap att göra något tillsammans samtidigt.   

Det som jag ser som utmaning med att arbeta med textiltryck är framförallt att få alla barn att gå sin egen väg och inte bara titta på sina kompisar för att göra som de gör. Detta upplever jag som ett vanligt fenomen bland vissa barn när jag är ute i den verkliga verksamheten och jag vill därför försöka hitta vägar för att dessa barn själva ska försöka tänka och klura ut hur de kan göra. Detta med tanke på att Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (s. 4) hävdar att för att ett genuint lärande ska vara möjligt krävs att barnen tänker ut egna lösningar på problem.

Något som är bra med denna aktivitet är att det enda som egentligen behövs köpas in, om det inte redan finns på förskolan vill säga, är textiltryckfärg. Allt annat går att hitta på förskolan eller i hemmet, vilket är fördelaktigt både för ekonomin och för miljön.

Ull och Tovning

Nu vill jag gå in på hur det var på vår första textilworkshop då vi lärde oss att tova och tovade utifrån en valfri saga i olika grupper. Vår dockteatergrupp hade pratat ihop oss innan denna workshop och bestämde att detta kunde bli något som vi kunde använda oss av när vi ska spela upp vår dockteater om "Cirkeltjuven". Vi kommer att spela upp dockteatern på Barnens dag den 21 Maj på Campus Varberg. Barnens dag firar att förskollärarutbildningen på Högskolan i Borås fyller 50 år och i till Campus Varberg bjuds förskolor i Varberg in för att ta del av olika aktiviteter som representerar de olika kurserna i förskollärarutbildningen. (Läs mer: Barnens dag ). Vi gjorde vår dockteater under termin tre och fick i fiol stipendium för att spela upp teatern på Komedianten i Varberg. Lördagen den 30 maj kommer dockteatern att spelas upp på Komedianten för er som vill gå dit med era barn och se en härlig teater på cirka 12-13 minuter och med en liten workshop efteråt.

Nu tillbaka till tovning. När vi tovade ull på workshopen skulle vi tova plattor. Vi började med att lägga ut tunna lager av färdigkardad ull på en plastskynke i olika skikt för att det ska krympa och fästa i varandra. Sedan blandade vi såpa med varmt vatten och stänkte över ullen. Därefter la vi på ett till plastskynke och gick och dansade på det med musik i bakgrunden för att få ur luften från ullen. Detta är något som jag tror hade varit roligt att göra med barnen, men jag skulle först få låta barnen arbeta med händerna rakt på ullen och vattnet för att få uppleva mer med sinnena och sedan få dansa på plasten. Detta eftersom att barn ska få tillgång till att uppleva med alla sina sinnen och det är jag som förskollärare förutsättningar för detta (Björkdahl Ordell, Eldholm och

Hagstrand-Velicu 2010). Efter en stund hade vår ull blivit fast och vi tog upp den la den på bordet med en bit bubbelplast på. Sedan rullade vi ihop det hela med en stav och vi rullade den först med hjälp av våra händer och sedan satte oss och rullade den med fötterna.När man tovar ull gör man filt av ullfibrer. Ullen bildar en sammanhängande massa tillsammans med varmt vatten, såpa och rörelse. Därefter kunde vi börja nåla fast våra så kallade "fulmonster" på filten med ull. Denna metod kallas nåltovning och nålen som används har flera hullingar på för få fast ullen i filten. Dock kan jag förhålla mig kritisk till detta då jag känner att det inte är en säker metod att använda i förskolan, detta på grund av att nålen är otroligt vass och vi var flera studenter som råkade sticka oss trots att vår lärare varnade oss om detta. Istället kan man använda sig av tekniken med bubbelplasten för få fast figurerna med hjälp av friktion. Ett perfekt tillfälle att samtala om friktion med barnen. Det finns ju så mycket att samtala om med barnen!

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Kupferberg, Feiwel (2013) Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket