12 mars 2015

Bild som pedagogiskt verktyg

Kursmål som berörs: 
  • självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
  • utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Abstrakta bilder

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa"(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" 
(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

På den första workshopen med Mats Andersson fick vi först en genomgång om bland annat statiska och dynamiska bilder samt konkreta och abstrakta bilder. En statisk bild innebär att den är så att säga stillastående, den är i balans och har jämvikt. En dynamisk bild är snarare motsatsen, där det finns energi och rörelse. I abstrakta bilden finns sneda linjer åt olika håll för att behålla kraft och energi. En konkret bild är något som gestaltar verkligheten, som avspeglar något som finns och jag som människa kan se vad som föreställs på bilden. En abstrakt bild är motsatsen till en konkret, den föreställer inget annat och det går inte att se vad det är [1]. 

Under workshopen var tanken att vi skulle arbeta med abstrakta bilder. Vi fick alla välja varsin bild och jag valde en bild med blommor, alltså en konkret bild. Utifrån denna konkreta bild skulle jag göra ett titthål (ca 15x15 mm) och finna en plats åt denna på bilden där det inte går att se vad det ska föreställa, alltså en dynamisk bild. Platsen jag valde skulle helst vara rik både på kontrasten mellan ljust och mörkt, mellan olika färgytor och mellan skiftningar i former. Sedan förstorades bilden på ett vitt papper (ca 15x15 cm). Här användes olika sorters papper för att förstora bilden. Detta tog lång tid för mig, för självklart måste jag alltid göra så noga jag bara kan. Det är något jag vill utvecklas i, att bara släppa taget lite och köra på utan att alltid vara så noga med vissa saker. Mats tog sedan våra förstoringar och kopierade dessa till flera exemplar. På detta vis kunde man göra olika mönster av bilderna, vilket var något som jag tyckte var roligt. Det var oerhört intressant att se hur många olika mönster det kunde bli genom att flytta runt på bilderna. Jag ville självklart behålla bilderna och såg en chans att arbeta med detta med barnen i förskolan och därför laminerades bilderna. Jag tänker mig att låta barnen först få testa och leka mina bilder och se vad för mönster de hittar och intresserar dem. Det kan bli många intressanta samtal om vad barnen ser i de olika mönster som bildas. Vad associerar de till? Här finner jag ett ypperligt tillfälle att träna exempelvis rotationssymmetri med barnen. Enligt Heiberg Solem (2006) framkommer rotationssymmetriska mönster då grundformen roteras med en bestämd rotationsvinkel kring en rotationspunkt. Författaren beskriver också att vi som pedagoger ska uppmärksamma rotationssymmetri för barnen för att de sedan finna det roligt att känna igen sådana mönster. Jag som pedagog har ansvar att underlätta barns mönsterutforskande genom att vara med barnen i utforskandet av olika mönster som på så vis inspirerar dem.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning" (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Jag tänker mig även att om barnen kan få göra sina egna titthål och förstora dessa på samma sätt som jag gjorde och se hur deras bilder blir. Man fick också chansen att göra fler bilder utav titthålet med massor av olika material, där mycket naturvetenskap ägde rum. Tyvärr hann jag inte testa så mycket på grund av att jag arbetade länge med det första momentet. Det fanns oerhört mycket material som kunde användas för att ge oss materialkännedom och inblick hur olika material påverkar hur en och samma bild/mönster blir och vi fick fritt fram prova hur mycket vi ville. Hade jag gjort detta i förskolan hade jag valt att begränsa mängden material och tillsammans med barnen testa hur de olika materialen fungerar för att barnen ska bli trygga och bekväma med materialet. Jag kan bara relatera till mig själv. Jag tyckte att friheten blev för stor och kände att det fanns för mycket att välja på och därför blev jag nästan handlingsförlamad och visste inte vad jag skulle göra. Marie Bendroth [2] menar att man kan drabbas av Frihetens paradox, som innebär att friheten blir för stor och att det då blir stopp i skapandet. Jag vill inte att barnen ska bli stressade vid skapande tillfällen, utan att barnen känner att det finns gott om tid för att grotta in sig i ett arbete (om man vill). Men det som jag beskriver ovan kan kännas motsägelsefullt då Welwert (2013) anser att användandet av fåtal material begränsar utvecklandet i sin kreativitet. Jag kan till viss mån hålla med, men jag tror då att barnen sedan tidigare ska ha fått chansen att bli bekanta med materialet innan allt erbjuds på en och samma gång. Samtidigt vet vi att barn är egna individer som alla lär på så många olika sätt. Vissa barn kanske utvecklas i kreativitet med hjälp av mycket material att välja mellan, medan andra kanske hellre vill börja med ett fåtal material. Jag som pedagog måste därför erbjuda olika pedagogiska arbetssätt för att stimulera varje enskilt barns lärande. För att barn ska utvecklas i sig som en kommunikativ individ måste de få tillgång till så många uttryckssätt som möjligt.   

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap"(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)










































Referenser:

[1] Mats Andersson, workshop bild 1 Campus Varberg 2015-02-03
[2] Marie Bendroth, Barn och Konst Campus Varberg 2015-03-04

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket


  • Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
  • Welwert, Gunilla (2013) Bild som medium för lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar