Papper och lera i förskolan

Kursmål som berörs: 

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa"(Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama" (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Papperstillverkning

På bild workshop nummer två fick vi chansen att göra vårt eget papper. Detta ser jag som en ypperlig aktivitet i förskolan då många förskolor arbetar med grön flagg. Barnen får på ett konkret vis uppleva hur en återvinningsprocess faktiskt kan gå till genom att använda gammalt papper på förskolan och återvinna detta till nytt papper. Förskolan ska ju präglas av ett ekologiskt förhållningssätt och hjälpa barnen att förstå hur arbete kan utformas så att det är fördelaktigt för vår miljö (Lpfö 98 rev. 2010, s. 7). Att göra eget papper är relativt enkelt. Man mixar pappersspill med vatten till en massa som det sedan går att utvinna nya papper av. Det går att färga massan med önskad färg för ett roligare resultat. Sedan används en guskaram (enkelt att göra egna eller att hitta på loppis) som doppas i massan och blir ett nytt ark. Detta läggs sedan på en tidning för torkning. 

Papier-maché

Samma dag fick vi även prova oss på Papier-maché, som är en gammal teknik som användes mycket förr då det är billigt, tåligt och inte så tungt. Papier-maché betyder tuggat papper på franska och är en pappersmassa som används till modellering [1]. För att göra Papier-maché mixas papper, vatten och tapetklister noga och silas sedan med hjälp av tunt tyg för att få ut överflödig vätska. Det går även är att addera färg om man vill. Även denna teknik är bra att arbeta med i förskolan för att arbeta mot grön flagg och hållbar utveckling. Viktigt att tänka på i arbetet med papier-maché är att massan krymper under torkningen. Det fick jag uppleva då jag tänkte gjort min egen kasperdocka (se bild nedan). När den torkat fick jag inte in något finger i hålet på grund av krympningen. Men jag tror som tur är att jag kan skära i hålet för att göra det större (återkommer med resultatet). När massan har torkat går det också att måla på den, vilket är något jag tror att barnen skulle uppskatta. 

Lera

På eftermiddagen fick vi undersöka olika slags lera. Vi började med att gå på olika slags stengodslera (som var oöppnade) för att med våra fötter känna hur olika lerorna kändes när vi gick på dem barfota. Sedan fick vi även ta en bit av varje för att känna på dem med handen. Att arbeta med detta i en barngrupp kan göras genom att samtala om och med sinnena jämföra lerorna. Tänk att de kan vara så olika trots att de är släkt med varandra. Stengodslera innehåller jord och mineraler och det finns inga gifter i vilket jag tycker är viktigt. Vill man göra en produkt av denna lera så måste den brännas. Men jag ser det positivt att inte heller göra det i barngrupp för att synliggöra ännu ett återvinningsbart material. 

Sedan sa mats till oss att ta en bit av en lera och krama den i handen och se hur de blev. Vi fick även göra ögon på dem och vips så blev figurer och levande. Sedan fick vi instruktioner som:

- Gör någonting kort.

- Gör någonting högt.

- Gör någonting runt.

- Gör någonting långt. Osv. 

Med dessa figurer fick vi i uppdrag att göra ett så högt torn vi bara kunde i olika grupper med hjälp av penslar. Detta hade jag absolut kunnat tänka mig att göra med barnen i förskolan. Här får man in bland annat språk, matematik, teknik och samarbete. 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98 rev. 2010, s. 10)

Vi fick även arbeta med en annan sorts lera och göra vad vi tyckte själva vara en glad och en arg figur. Sedan fick skulle vi göra en present från den glada figuren till den arga så att den skulle bli glad igen. Ett perfekt sätt att samtala om känslor skulle jag säga. Jag ser det viktigt att så ofta vi bara kan i vardagen i förskolan får in intressanta och utvecklande samtal och även Svensson (2005) styrker att dessa samtal är betydelsefulla för barns språkutveckling och att vi därför ska se till att dagligen erbjuda det till barnen. 

Referenser:

[1] Mats Andersson, Bild 2 Campus Varberg, 2015-02-13.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

• Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur